Ett deppigt fasadmaterial (Norra tornen, Tors torn)

published Jan 28, 2015 04:55   by admin ( last modified Jan 28, 2015 11:14 )

De nya skyskraporna vid Norrmalms gräns till Karolinska Institutet och Solna ska få ett fasadmaterial, som jag i skrivande stund inte kan komma på något deppigare alternativ till:
 

"grovt rillad betong, som påminner om borrhål i berg, och har hämtat sin färgskala från stenstaden intill".


Read more: Link - Nya tors torn presenterade - YIMBY Stockholm

Till och med Yimby - föreningen som uttryckligen är för skyskrapor i Stockholm undrar vad de håller på med:

Fasaden kommer kanske att se bra ut initiellt men frågan är hur materialet kommer att åldras över tid, rå exponerad betong åldras sällan med värdighet.

Vi hoppas naturligtvis att fasaden ska bli bra men det är upp till OMA arkitekter, Oscar Properties och Stockholms stads representanter att säkerställa.

Stockholm är en stor del av året en dunkel stad, på grund av det nordliga läget. Att göra byggnader mörka, dystra och ojämna är därför en dålig idé. Faktum är att det nog är en dålig idé nästan varstans i världen.

Ibland springer jag på folk, ofta esteter, som prisar brutalismen. Jag kommer nog aldrig att förstå hur de tänker.

Människan trivs med och uppskattar variation och ojämna former, men då bör dessa överensstämma med naturens formspråk (som är en konsekvens av miljoner års evolution och annan aktivitet). Det enda i naturen som jag kan komma på som skulle likna formspråket med mörka boxar med rillade borrhål är nybildade vulkaniska formationer av pimpsten och aska, eller möjligtvis en stenöken med tungmetall i.

Om man ska ha skyskrapor i Stockholm så bör man antingen ta inspiration från naturen (gärna utanför vulkanöknar) eller göra någonting spännande och roligt i form och färg.

Norra tornen känns som när man står nära Brunkebergstorg i Stockholm, och inte vet om man ska vända sig så man slipper se Kulturhusets brutalistiska baksida eller det svarta bankpalatset med ojämn fasad.

Det verkar föreligga en enorm skillnad mellan det estetiska omdömet hos beslutfattarna i Stockholms Stad och mitt. Och det är väl inte så farligt om det bara vore jag, men jag tror att det är en försvinnade lite del av de som i framtiden kommer att få titta på de där husen som som håller med Stockholms Stads anställda esteter.