Skip to content. | Skip to navigation

Personal tools
Log in
Sections
You are here: Home Archive 2005 September 02 Vad driver terrorister

Vad driver terrorister

published Sep 02, 2005 01:10   by admin ( last modified Sep 02, 2005 01:10 )
..likt dem som vi sett i London?

Här så som jag tänker just nu:

  1. Känsla av utvaldhet och överlägsenhet gentemot andra
  2. Känsla av harm genom identifikation med en grupp som man anser sig tillhöra/sympatisera med
  3. En berättelse som sätter in en ett större skeende, som "förklarar" och försvarar handlingen
  4. En fascination över döden
  5. En supportstruktur


Vad gör man då åt det?

3:an och 5:an är väl de som man kommer åt. 3:an kommer man åt genom att se till att imamer som predikar hat inte finns i moskéerna och andra religiösa center, helst genom självsanering. Dessutom måste man öppna upp muslimska länder till ett pluralistiskt medieklimat så att fler berättelser än den rådande finns. 5:an handlar ju fortfarande om saudiska pengar och baser som vi inte kommer åt, i Pakistan.

Om man skulle prova att psykologisera, och även sociologisera över vad som driver en västerländsk Al-Qaida-terrorist? Man kan ju i och för sig hävda att de olika individuella terroristerna drivs av olika motiv...

Jag har en rätt  cynisk syn på människan ibland. Specifikt tror jag att om ett visst socialt "spel" sätts igång så kommer människor att vilja ta positioner och klättra i det, även vid de tillfällen då spelet är värdelöst till att börja med. Människor klättrar i organisationen för att nå social status, och gör vad som krävs för att nå denna status.

Som terrorist bör man ju rimligen tycka sig lida någon slags oförrätt, antingen personligen eller någon grupp av människor som man anser sig ha starka band till.

Man bör också besitta en stark självkänsla, eller rättare sagt man måste se sig själv, eller i alla fall ens handlingar, som "mer värda" än de människoliv man tänker utsläcka. Det kan ju göras genom att avhumanisera bombmålen. Så det måste föreligga en förklaring, en framställning, av de presumtiva offren som mindre värda. Någon eller några intellektuella måste ha satt sig ner och formulerat denna förklaring, och den måste vara enkel nog att kunna kommunicera till terroristerna. Så ett visst intellektuellt grundarbete måste ha utförts. Jag kallar detta intellektuella grundarbete för en diskurs.

Till sist så måste terroristen tycka att bomba är den bästa handlingsmöjligheten för terroristen. Han föredrar att göra detta framför att t ex exportera metallskrot eller tävlingsdansa. Förutsatt att terroristen är smart nog är dessa ju faktiskt alternativa möjligheter. Vad är det då som så till den milda grad begränsar hans upplevda handlingsmöjligheter?

  • Identitet. Vi vet väldigt lite om identitet och varför den är en så stark drivkraft hos en del människor. Om det finns en diskurs enligt ovan så kan identitetssökandet hos terroristen styras in på terrorns väg.

  • Misslyckanden. Eventuella misslyckanden, i yrkeslivet, i förhållandet till sin far, i förhållande till kvinnor, korta sagt saker som historiskt sett är viktiga för individens överlevnad och fortplantning. Också en allmän oförmåga att anpassa sig till ett pluralistiskt samhälle, pga bristande exponering, eller "Entitlement", se nästa punkt.

  • "Entitlement". Inom kognitiv psykologi talar man ibland om människor som har en känsla av "Entitlement", dvs de anser sig ha automatiskt rätt till att bli behandlade bättre än andra. Sådana personer uppvisar tydligen inte alltid själva psykiska symtom, men kan göra livet till ett helsike för sin omgivning. De är också svårbehandlade. En hel del av deras mentala verksamhet går ut på att bevisa för sig själv och andra att de är mer värda än andra. Usama Bin Laden är nog en sådan. Återigen, diskursen fungerar även för dessa. Det är dessutom mycket lättare att riva ned än att bygga upp, så man kan med ganska små medel bevisa för sig själv att man är bättre än andra.

  • Grupptryck. För en del människor, speciellt unga, så räcker det med ett grupptryck för att få dem att göra hemska saker. Det är ju ett väldigt handfast exempel på identitetskris.


Så för att knyta ihop påsen: En person med identitetsproblem som misslyckats med för honom viktiga saker, som antingen känner "Entitlement" i största allmänhet eller gör det mot en speciell grupp (t ex kvinnor) springer på en diskurs som förklarar allt för honom. Runt denna diskurs har det uppstått ett socialt spel i vilket personen blir inbjuden att delta. I toppen finns några personer med personlighetsstörningar med "Entitlement".
Filed under: ,