Thinking meat intervjuar Elizabeth Lloyd om hennes nya bok, "The Case of the Female Orgasm : Bias in the Science of Evolution", som fått utstå mycket kritik.

Vad Lloyd säger i boken, tydligen, (jag har inte läst den), är att det finns inget evolutionärt stöd för kvinnlig orgasm, dvs orgasm är såvitt hon kan bedöma en biprodukt av evolutionen; den verkar inte tjäna ett evolutionärt syfte i sig. Lloyd menar att detta inte är något att hänga upp sig på. Det mesta som vi trivs med är ur evolutionär synvinkel biprodukter.

Lloyds huvudargument är att benägenheten till orgasm är så varierande bland kvinnor, och hade den haft en evolutionär fördel hade den varit mycket mer uniform än vad den är idag. Följande citat ur intervjun tycker jag sammanfattar ganska bra hennes tämligen solida ståndpunkt:

..well, the favorite one these days is "when it's a high-quality male". Because women who only have orgasm with a high-quality male, well, they have to be women who sometimes do and sometimes don't have orgasm with intercourse. Maximally, that includes about 35% of women, so that's a minority of women. Well, that's kind of a problem, because all the women who always have orgasm with intercourse, they're not included, and the women who rarely or never have orgasm with orgasm, they're not included. So that's 20% plus 34% so 54% of women who aren't included in the hypothesis. That's a problem. So if you're going to have a hypothesis that includes only a minority of women in it, you need to have a separate hypothesis for each little subgroup of women. And that is the model for the only sustainable type of evolutionary hypothesis that could be floated today that would be consistent with the evidence we have, because of that flat distribution of female orgasmic capacity.

Det här väcker ju många frågor och funderingar. Här en idé om att det kan var en evolutionär fördel att just ha en variation:

En evolutionär anpassning kan ju vara anpassad till andra människor, och på sätt uppvisa en variation. Ett exempel är vänster- eller högerhänthet. När jag pluggade, så var vi ett gäng från min korridor som motionsfäktades på den lokala fäktklubben. Det var alltid svårt att möta en vänsterhänt fäktare. Han var van vid högerhänta fäktare, som ju var i majoritet, men jag var ju inte van att möta en vänsterhänt. Så det fanns en fördel att vara vänsterhänt, men bara så länge majoriteten var högerhänta.