Göran Persson tycks ha en vana att påstå saker om Sveriges ranking gentemot andra länder och backa det upp med siffror som senare inte visar sig finnas, eller rättare sagt siffror som visar en annan verklighet än den GP vill utmåla. Hur kommer han undan med det?

Jo, det beror på två faktorer:

1. Att journalister och debattmotståndare inte har koll på siffror
2. Världens uppdelning i ont och gott enligt (s)

Låt oss gå igenom dessa faktorer:

Att journalister och debattmotståndare inte har koll på siffror
Det är förståeligt att man i lyssnande stund inte kan verifiera siffrorna, men man borde kunna göra det i efterhand. Anledningen till att man inte gjort det tror jag är att man vant sig vid att siffrorna stämmer, så länge man följer den exotiska problemformulering som valts. Typ om man vill visa att sommaren är på väg nu i september så väljer man ut de tre senaste dagarna och visar på en trend i högre temperatur, eller vad gäller sysselsättning, nogsamt välja ut indikatorer som visar på god sysselsättningsgrad...

Oj, där gick jag i fällan! Där ser man...

Sysselsättningsgraden är ju inte intressant för utanförskapet, dvs om en massa människor jobbar hjälper det ju inte de marginaliserade. Utanförskap är ju det man ska kolla på inte sysselsättning.  Oj, så lätt det är att falla in i någon annans problemformulering.

Kort uttryckt så måste man göra två saker

• Kolla siffror i efterhand
• I debatt göra en Reinfeldt, dvs inte köpa (s) problemformulering utan köra på i egna spår, utanförskap, inte sysselsättning
  

Världens uppdelning i ont och gott enligt (s)
När Göran Persson stöder sig på sin statistik är han normalt sett noga med att vara vag, och använda vag-görande ord som "väl", "kanske någon", "Jag tror inte" (dessa fraser tagna direkt ur NMI-rapporten). Det innebär att man ger honom lite credit för den goda viljan, man vill ju att Sverige ska vara bäst, eller hur? Även om det är i en drömvärld. Och här kommer (s) och vänsterns uppdelning av världen i ont och gott:

Högern (oj, jag menar de borgerliga) är ju onda eftersom de har en dold agenda. Det finns alltså en dold värld av ondska bakom det fagra talet. På samma sätt måste det då finnas det en dold värld av godhet bakom sossesnacket. När GP tuggar statistik är det därför mer en viljeinriktning, en reflektion av den abstrakta sossevärlden av godhet, hur det borde vara snarare än hur det är.

Men den främsta anledningen att GP slirar på statisktiken tror jag är att han inte bryr sig; han är inte riktigt på hugget längre och vill inte lägga mer tid på research än vad som är absolut nödvändigt, och tumma lite på gränserna.