Vänstern klarar inte av att hålla rent åt vänster

Låt mig först säga att det finns de som identifierar sig som vänster som klarar av att dra en rågång mot mer extrema ideologier. Men det tycks överlag vara svårt. En miljöpartist vid namn Joakim Hörsing har en blogg där han skriver detta om debatten med DN Kultur och Andreas Malm på ena sidan, och Johan Norberg + en del liberala bloggare på den andra:

Jag, som en betraktare mitt emellan, under eller över dessa höger- respektive vänstercentrerade läger, kan tycka mig urskilja en botten i högerns ovilja mot vänsterns konspirationsmentalitet och vänsterna ovilja mot högerns ganska endimensionella sätt att berakta världen. Detta avspeglar sig givetvis i retoriken

En del som är lite äldre i gamet känner igen det här som kålsuparteorin, som förfäktades av en del på vänsterkanten under kalla kriget. Stalin och Roosevelt var ungefär lika, osv med varje ny generation på ledarposterna. Man kan också se det som en rent relativistisk världssyn, där sanningen alltid ligger mellan vad två personer tycker. Det gäller att tycka extremt i de lägena förmodar jag...

Bilden inlagd efter tips i kommentarsfältet av signaturen Rille

Hörsing är miljöpartist och skulle ju egentligen inte alls behöva lägga sig mitt emellan den knäppaste vänstern som finns i media i Sverige idag i någon omfattning, och ett gäng liberaler.

Läs mer: Diskussionen om Andreas Malm: en liten analys « Joakim Hörsing

Vidare skriver Hörsing i samma inlägg:

Själv skulle jag vilja påstå att Malms artikel inte visats vara irrelevant och inte uppenbart är ointressant. Det troliga är att han faktiskt gör sitt jobb som kulturskribent och beskriver ett fenomen som faktiskt existerar inom det fält som han är satt att bevaka.

Men, men det är ju ingen som ifrågasatt detta att skildra de som är rädda för ett islamistiskt maktövertagande i Europa. Det är ju inte det debatten handlar om. Alls. Debatten handlar om att Malm inte klarar av att skildra fenomenet utan bara raddar faktafel.