Två trafikflygplan, ett från SAS och ett från Finnair var hyfsat nära att kollidera ovanför Östersund för några veckor sedan. TT väljer att beskriva detta som att två Boeing-plan var nära att kollidera. Att nämna planens fabrikat känns ungefär lika relevant som att vid en incident mellan två personbilar skriva t ex "Två Renault-bilar nära att krocka på Storgatan".

Det är väl inte särskilt sannolikt att det är det faktum att planen är av fabrikatet Boeing som gjort att de låg nära varandra i luftrummet?

På Internet finns det ju gott om konspirationsteorier, och denna TT-artikel som jag såg i Svenskan fick nästan mig att börja tänka i sådana banor. Konkurrensen är hård mellan Airbus och Boeing, och vissa uttryck som t ex "If it's not Boeing, I'm not going", och "Scarebus" har fått fotfäste bland en del internetdebattörer. Det blir liksom viral marknadsföring om vilken tillverkare som är bäst.

Två Boeing - en 737 från SAS och en 757 från Finnair - med passagerare möttes den 2 juli 11 000 meter över Östersund. Kurserna skar varandra, höjden var densamma. Kollisionsrisken var uppenbar

Det finns en hel värld av kortvågsstationer som sänder vad som verkar vara meningslös och repetitiv information, men som ibland är kodade meddelanden till hemliga agenter. Dessa stationer skickar ut något som skulle kunna beskrivas som antitetesen till spam: Vad gäller spampost så är det utformat för att verka intressant och viktigt, men innehåller egentligen banal och ointressant information. Syftet är att nå så många som möjligt med denna skräp-information.

Nummerstationerna sänder istället ut något som verkar banalt och ointressant, men som innehåller viktig information. Syftet är att nå några få agenter med vanliga kortvågsradioapparater.

Aktiviteten har sjunkit sena kalla krigets slut, men det finns tydligen många igång fortfarande.

Efter en snabb titt på sajten Number Stations så kan man hitta sådana här guldkorn, som Papa November:

I remember tuning into a station in 1971 and being almost hypnotised by the strange interval signal (it is a different one now). It consisted of a female voice repeating "Papa November" over and over continuously with a sort of snake charmer's flute playing in the background. This went on for five minutes, after which a woman would start sending messages in five figure groups.

Eller den franska tyrolerstationen:

Here is the full Tyrolean Music station transmission starting with a music box rendition of the "Internationale", followed by several yodelling songs with the message for Helmut, Kruse and Frank buried in there somewher

Hittade alltihopa via en Slashdotdiskussion:

Läs mer: G1 Tyrol

You never know, the Russian Woodpecker [wikipedia.org] signal turned out to be a nuclear launch detection radar in Chernobyl.

Läs mer: Slashdot Technology Story | Mysterious Radio Station UVB-76 Goes Offline

Sammanfattning: En mycket viktig film, och tillräckligt bra gjord, men når i form och disposition inte upp till bästa BBC/Channel Four-klass.

En del, däribland jag, tror att en värre ekonomisk kris lurar runt hörnet. Många verkar tro att ett liberalt frihandelssystem med kapital och marknader är ett system bland andra, ett val man fritt kan göra bland andra system. Så är inte riktigt fallet. Istället är systemet en kodifiering av hur saker och till verkligen går till: Marknader finns alltid, och människor kommer att använda sin frihet att inrätta saker på bästa sätt. En liberal ekonomi hjälper bara till att få detta att hända. Om man avviker från systemet, genom att ignorera finansiella risker, lurar fattigdomen om hörnet.

Dokumentärfilmen "Överdos" (på engelska "Overdose") försöker kommunicera denna insikt, och lyckas bra, om den kan hålla kvar tittaren till andra halvan. Materialet i sin helhet är bra: Det består av

• Intervjuer med huvudsakligen amerikanska experter,
• Animationer
• Suggestiva bilder
• En speaker

I den svenska versionen finns också en svensk textremsa.

Intervjuerna fungerar och varje person presenteras på ett sätt som ger trovärdighet och tyngd. Animationerna fungerar mycket bra och är i världsklass. Tyvärr så är de suggestiva bilderna i början av filmen inte så suggestiva, det är lite svenskt tungfotat över dem. Den svenska textningen är inte heller av så bra kvalitet, jämfört med den uttrycksförmåga intervjusubjekten visar. Jag föredrog att lyssna på engelskan istället.

TV-mediet är subjektivitetens högborg, och det gör att det tyvärr  ibland är själva hantverket som avgör om man ska tycka att en film som "Överdos" eller en Marxistisk-Leninistisk film om hur bra det är med revolutioner ska framstå som mest trovärdig.

Det är därför viktigt att kommunicera fakta i dokumentärfilmer. Det som fungerar bäst i TV-mediet är jämförelser. I barnprogrammet Fem Myror så pratar man om att Asta går före Beda, och Cecilia bakom Beda. I filmen överdos görs jämförelser som illustrerar hur mycket pengar som har pumpats in, men detta görs först i andra halva av filmen. Filmen skulle behöva klippas om så att dessa delar kommer först och hookar tittaren. Då har man etablerat en faktabas. Sedan kan man ta in nån dansk (Andreas Mol Daalsgaard?), britt, italienare eller fransos som är proffs på det där med känslor för att få upp suggestiviteten i bilderna för den rent emotionella delen.

Jag hoppas att denna film kommer att få en stor spridning, och om saker blir värre så kommer den att få det. Men det bästa är om den får en spridning snabbt, och då skulle ett varv till i redigeringen behövas tycker jag. Men jag håller inte för osannolikt att den blir en succé även i nuvarande form.

Johan Norberg (Författare, manus), Henrik Devell (producent) och Martin Borgs (Regissör, manus) tog emot på rad och skakade hand med alla som kom på galapremiären på Skandia i Stockholm igår.

Så här ser de ut framifrån, i samma ordning

I The Economist kan man läsa en artikel om att 2010-talet kan komma att handla om samhällens sårbarhet, hur de klarar av att hantera olika former av kriser. I kommentarerna kan man läsa förslag om hur man gör ett samhälle mindre sårbart, men då påpekar någon att ekonomisk utveckling lätt ger ökad sårbarhet, genom just-in-time tillverkning och allehanda rationaliseringar.

Då inställer ju sig frågan:

• Hur ser man till att ekonomisk tillväxt inte är sårbar?

Samtidigt inställer sig frågan:

• Vill vi bli av med sårbarheten?

Ett syfte med frihandel är ju att fostra ett ömsesidigt beroende, så att det aldrig ska löna sig att gå i krig. Kanske sårbarheten är bra? Oräknat naturkatastrofer såklart.

Sherwood Botsford wrote: Jan 29th 2010 3:32 GMT There is no shortage of ideas. Possibly one of workable ideas. Here's 10 off the top of my head.
1. Deprecate efficiency as a measure of merit. Efficient systems are brittle. "Just in time" means that one company is hostage to another company, the weather, the transport. Instead modify the tax laws to encourage 'pools' in the pipeline.
2. Encourage locality. This can in part be done by a progressive tax on business. E.g. Larger businesses get taxed at a higher rate than small businesses.
3. Encourage multi-skills. Prohibit union contracts[...]

Läs mer: Comments on Scarcity and globalisation: A needier era | The Economist

Enligt Bill Gross, som tydligen är en tungviktare hos en tungviktare (Pimco) i finansbranschen, så ligger många i-länder risigt till ekonomiskt: De har stora underskott och är redan skuldsatta. Gross har gjort ett diagram som han kallar "Ring of fire":

I detta diagram kan man se att Japan ligger tokrisigt till, men att även Storbritannien och USA har stora problem. Gula länder är OK och gröna mycket OK.

Jag är ingen ekonom, men om jag förstår saken rätt så är x-axeln hur skuldsatt landet redan är, och y-axeln i vilken takt skuldsättningen ökar. Ju mer skuldsatt man är, desto svårare blir det rimligen att låna mer pengar, och då kan det bli krisigt. Speciellt varnar Gross för Storbritanniens situation vad gäller obligationer, en situation som han kallar "en krutdurk".

Utvecklingsländer som börjar gå bra är sökrare kort menar Gross och pekar på bl a Kina och Brasilien som exempel.

Uppdatering 2010-01-27:

En kompis som jobbar med sådant här påpekar att Japans skuldsättning mycket är till den egna befolkningen, och därför enklare att hantera.

Initial conditions are important because the ability of a country to respond to a financial crisis is related to the size of its existing debt burden and because it points to future financing potential. Is it any wonder that in this New Normal, China, India, Brazil and other developing economies have fared far better than G-7 stalwarts?

Läs mer: PIMCO - February 2010 Gross Ring of Fire

Såg en TT-artikel där en undersökning presenteras om hur väldigt nöjda resenärer är med lokala buss- och tågtransporter, persontrafik. Artiklen nämner också att många av de tillfrågade håller med om att kollektivt resande är miljövänligt. Hmm, det är en väldigt ledande fråga...

Fick för mig att gå in på Svenskt Kvalitetsindex sajt, och där kan man se att kategorin "Persontransport - kollektiv" har haft den i särklass största sänkningen i upplevd kvalitet:

Buss- och lokaltågsresenärerna tycks vara ganska nöjda. Åtta av tio resenärer säger sig vara nöjda eller mycket nöjda med sin senaste resa med lokal- eller länstrafiken.

Läs mer: Bussresenärer överlag nöjda | Inrikes | SvD

"I think records were just a little bubble through time and those who made a living from them for a while were lucky. There is no reason why anyone should have made so much money from selling records except that everything was right for this period of time. I always knew it would run out sooner or later. It couldn't last, and now it's running out. I don't particularly care that it is and like the way things are going. The record age was just a blip. It was a bit like if you had a source of whale blubber in the 1840s and it could be used as fuel. Before gas came along, if you traded in whale blubber, you were the richest man on Earth. Then gas came along and you'd be stuck with your whale blubber. Sorry mate – history's moving along. Recorded music equals whale blubber. Eventually, something else will replace it."

Läs mer: On gospel, Abba and the death of the record: an audience with Brian Eno | Interview | Music | The Observer

Via Mikael Ståldal blir jag uppmärksam på en artikel i Dagens Industri där EU bestämt att lägga en EU-skatt på finansiella transaktioner - för miljöns skull.

Men, som en säger i kommentarerna till artikeln, är det då inte bättre att lägga en skatt på miljöfarliga utsläpp? Den föreslagna skatten minskar ju inte några utsläpp överhuvudtaget! Man vill överföra pengar från den privata sektorn till den offentliga, i detta fall EU, som en åtgärd mot global uppvärmning.

Men politisk styrning kan inte bara handla om att ta pengar och hävda att staten/EU är objektivt sett goda. Då kunde man ju lika gärna ge alla pengar til EU så att de kan göra kraftfulla åtgärder, för vilket problem som helst.

Vad man bör göra är istället två saker:

• Gynna miljövänlig energiproduktion, med t ex skatter på andra energiformer, eller koncessioner eller annan lagstiftning, Dvs internaliser externa kostnader
• Gynna teknikutveckling genom att skapa bra förutsättningar för kunskapsutveckling och ett bra investeringsklimat

Tobinskatten gör vare sig det ena eller det andra, tvärtom kommer den att minska investeringarna. Skatten för bara över pengar till EU, så att de kan pytsa ut dem till sig själva i lön och till olika byråkratiska åtgärder.

Bland en del salongskommunister i Sverige är det populärt att klä sin kommunistiska tro i kläderna av ett uppror mot det patriarkala förtryckarsystememet, symboliserat av deras egen familj som de växte upp i. Men tänk om upproret inte är ett uppror, utan ett letande efter ett substitut, något annat att lyda?

Konsekvensen blir ett ofullständigt uppror, för att inte säga ett misslyckat uppror, en oförmåga till verklig frigörelse.

Kristian Gerner recenserar tre böcker om Sovjetunionen och underrättelseverksamhet. Om den brittiska sovjetspionen Kim Philby:

Borovik hävdar att Philby förutom kärleken till kommunismen och till Sovjetunionen präglades av sin auktoritära uppfostran. Han bröt förvisso med fadern, men präglades av ”undergivenhetsfaktorn”. Han behövde alltid en ledare som han kunde underkasta sig och tro på utan förbehåll. Philby var en sekulariserad men ändå religiös människa med kommunismen som tro, Sovjetunionen som paradiset och behov av en fadersgestalt att se upp till.

Läs mer: Sovjets spionage gav utrymme åt slumpen | SvD

Spermahalten har ju minskat kraftigt i många länder ( t ex Danmark), och nu börjar man hitta en orsak. Nu har EU uppmärksammat den hormonförgiftning vi utsätter oss själva för genom kemikalier i krämer, tvålar och mjuk plast. En 327-sidig rapport har kommit ut och något slags beslut skall tas innan jul om hur EU ska hantera det här. Effekterna verkar huvudsakligen var feminiserande och kan ge infertilitet, cancer och andra otäcka saker. Värst utsatta är såklart de yngsta, småbarn och foster.

Jag har tidigare skrivit om det

• Substanser i miljön får barn in i pubertet [100%] by jorgen, 2009-08-20 18:4
• Länk - Intressant läsning: "Peak Testosterone": Are We Half the men we used to be? [100%] by jorgen, 2007-01-29 11:51
• Vanligt ämne i matförpackningar interfererar med hjärnans utveckling [100%] by jorgen, 2005-12-05 21:30
  Det snackas ju mycket om att Internet är ett farligt ställe där man behöver brandväggar för att blockera datorns portar från att bli infekterade med Internet-maskar. Men vad har vi gjort med vår kemiska miljö? Vi tillverkar och sprider idag ämnen som har effekter på våra kroppars kemiska signalsystem.
• Är kranvatten så jädra bra då? [88%] by jorgen, 2007-08-27 12:41
•  Vad händer med mediciner i avloppen?

The 327-page report says that while risks from "anti-androgen" and "oestrogen-like" substances in individual items have been recognised, the cumulative impact of such chemicals, particularly on boys, is being ignored. The EU's environment council of ministers is due to agree on a regulatory approach to the use of so-called "gender-bender" compounds before Christmas. On Monday, EU officials will try to work out a strategy for creating risk assessments of products causing concerns. Environmental campaigners fear controls will favour industry and not be sufficiently robust.

Läs mer: Two-year-olds at risk from 'gender-bending' chemicals, report says | Society | The Guardian