Fler murar i mellanöstern?

published Jul 20, 2006 05:54 by admin ( last modified Jul 20, 2006 05:54 )

För några år sedan lekte jag med tanken att man borde ta ett fredsavtal för mellanöstern, skicka ut helikoptrar som målade tjocka linjer i landskapet där gränserna hade satts. Sedan skulle man bygga höga murar på dessa linjer. Jag funderar mer och mer på om det inte vore en bra idé både för Israel och palestinierna, samt shia- och sunnimuslimerna i Irak. Det stora problem i mellanöstern är såklart brist på handel, frihet och demokrati. Om dessa komponenter föll på plats skulle murar vara onödiga. Men ingen vet riktigt hur man lyckas införa detta, även om jag kommer att resonera om det i en senare bloggpost. I Irak slaktas hundratals civila av fanatiker, som inte drar sig för att maximera skadan, lidandet och skräcken, tvärtom. Terrorister som opererar på detta sättet sägs behöva ett visst stöd från lokalbefolkningen för att kunna fortsätta. Stödet behöver inte omfatta alla, men det finns en procent som gör fortsatta operationer möjliga. Hizbollah sägs ha ett stöd av lokalbefolkningen. Hizbollah beskjuter Israel med raketer från Iran som smugglats in via Syrien antar jag. Vad jag vet är att det ska fortgå en trafik av Hizbollah-medlemmar över den oländiga bergsterrängen intill Syrien. Libanon har inte kontroll över sitt eget territorium. I det forna Jugoslavien slog man ihjäl folk utefter deras etniska tillhörighet, alban, kroat, bosnienmuslim eller serb. Religion fanns också med men både kroater och serber är ju kristna av lite olika snitt (protestanter mot katoliker finns ju på Irland, så kanske religion var den viktigaste skiljelinjen i Jugoslavien, vad vet jag. Det fanns också svåra minnen från andra världskriget). Idén från det internationella samfundet var att behålla Jugoslavien multietniskt till en början, men idag tycks stora områden vara rätt etnisk rensade. Frågan är, går det att stoppa etnisk och religiös rensning? De vapen vi har idag, och ända sedan kulsprutan uppfanns på 1800-talet, gör det mcket lättare att attackera än att försvara sig. Det är inte för inte som det hette "terrorbalans" under kalla kriget. Det hette inte "försvarsbalans". Om en del av befolkningen stödjer en terrorgrupp tycks det vara fullt tillräckligt att hålla dem igång. Motivationen för en terrorgrupp har många komponenter: Kämpa för en utopi, hämnas oförrätter och nå realpolitiska mål. Men jag måste ändå undra över vilka fler drifter som finns bakom mördandet i Irak. Förmodligen finns det en stark kriminell komponent bakom etnisk rensning. Man jagar bort människor för att kunna ta över deras resurser. Detta är en gammal mänsklig drift, som hålls i liv i områden och av människor som inte har erfarenhet av handel och arbetsdelning i en fungerande dynamisk ekonomi. På TV4 nu går det en serie om judeutrotningen, och man får höra hur Hamburgs borgmästare (tror jag det var) ville ha deportationer för att ge husrum till hemlösa, och hur slovaker betalade ersättning för att tyskarna tar hand om svaga och orkeslösa judar som då inte behöver försörjas. I historien av mänsklig erfarenghet har den enes död ofta varit den andres bröd. Jag funderar mer och mer på om höga murar inte är lösningen. Man kan då avsätta områden för respektive religiös inriktning eller etnisk grupp. Problem uppstår ju dock om det finns terrorister som delar in folk på olika sättt, t ex någon vill skilja araber från andra och någon vill skilja muslimer från andra. Det går inte ihop. I alla fall, murar kan byggas i Irak mellan shia- och sunni, och kurder, och demokratiska kurder och PKK, osv. Murar kan byggas längs fredsavtalens gränser runt Israel (Israel har ju redan börjat bygga dem, om inte alltid på avtalade platser). Men murar skulle ha en hel del fördelar, även i de fall där de inte följer terroristernas önskemål om etninsk och religiös uppdelning. Libanon skulle kunna säkra gränsen mot Syrien med en vindlande kinesisk mur genom bergslandskapet, Irak också gränsen mot Syrien. Man kan också tänka sig att sätta upp massor av murar i ett rutnät för att göra det svårt att flytta människor och resurser mellan olika celler.