Om brott och straff på SVT debatt
Efter att ha läst hos Erixon att han skulle var med i debatten om brott och straff på SVT idag, så bestämde jag mig för att titta på debatten. Den pågår just nu och är faktiskt bra (nu är det slut). En regissör vill att mördarna ska ha kärlek och resurser. Dick Erixon talar om att ge kännbara straff i formativt syfte tidigt, och det tror jag han har rätt i. Regissören lever i en helt handlingsrelativistisk värld, men självklart är det så att en känsla, av övergivenhet. ilska osv inte med oundviklighet leder till en specifik handling! Och det tror jag är Erixons poäng.
En aggressiv människa ska inte kunna driva alltför långt i utlevda fantasier och planer, och därför är det viktigt att ingripa tidigt. Det är ju inte så att en mördare har större känslor än någon annan, utan han har gjort planer,eller saknar inhibitioner som leder till det tragiska utfallet.
Jag citerar mig själv från ett blogginlägg som egentligen handlar om videospel och våldsbenägenhet:
Det är ju egentligen självklarheter. Om man tränar på någonting blir man:
- Bättre på det
- Mer benägen att göra det.
- Om man uppehåller sig vid vissa tankar och tankemönster kommer dessa att vara en större del av ens personlighet än annars
Den mellersta punkten kanske inte ser alldeles sjävklar ut, men det är den. Våld och aggression är nämligen inte primärt en känsla, utan en uppsättning handlingar. Att vara aggressiv kräver en hel del planering och kognitiv processing i ögonblicket. Om man tränat på detta så blir man bra på att utföra dessa steg, om man inte tränat misslyckas man med stor sannolikhet.
Det finns också en koppling till narcissism vilket jag bloggat om här, och här om varför Bobbys mördare får kärleksbrev.
Jag måste faktiskt säga att SVT gjorde ett bra jobb med programmet.