Recension: Dokumentären Överdos, om nästa finanskris
Sammanfattning: En mycket viktig film, och tillräckligt bra gjord, men når i form och disposition inte upp till bästa BBC/Channel Four-klass.
En del, däribland jag, tror att en värre ekonomisk kris lurar runt hörnet. Många verkar tro att ett liberalt frihandelssystem med kapital och marknader är ett system bland andra, ett val man fritt kan göra bland andra system. Så är inte riktigt fallet. Istället är systemet en kodifiering av hur saker och till verkligen går till: Marknader finns alltid, och människor kommer att använda sin frihet att inrätta saker på bästa sätt. En liberal ekonomi hjälper bara till att få detta att hända. Om man avviker från systemet, genom att ignorera finansiella risker, lurar fattigdomen om hörnet.
Dokumentärfilmen "Överdos" (på engelska "Overdose") försöker kommunicera denna insikt, och lyckas bra, om den kan hålla kvar tittaren till andra halvan. Materialet i sin helhet är bra: Det består av
- Intervjuer med huvudsakligen amerikanska experter,
- Animationer
- Suggestiva bilder
- En speaker
I den svenska versionen finns också en svensk textremsa.
Intervjuerna fungerar och varje person presenteras på ett sätt som ger trovärdighet och tyngd. Animationerna fungerar mycket bra och är i världsklass. Tyvärr så är de suggestiva bilderna i början av filmen inte så suggestiva, det är lite svenskt tungfotat över dem. Den svenska textningen är inte heller av så bra kvalitet, jämfört med den uttrycksförmåga intervjusubjekten visar. Jag föredrog att lyssna på engelskan istället.
TV-mediet är subjektivitetens högborg, och det gör att det tyvärr ibland är själva hantverket som avgör om man ska tycka att en film som "Överdos" eller en Marxistisk-Leninistisk film om hur bra det är med revolutioner ska framstå som mest trovärdig.
Det är därför viktigt att kommunicera fakta i dokumentärfilmer. Det som fungerar bäst i TV-mediet är jämförelser. I barnprogrammet Fem Myror så pratar man om att Asta går före Beda, och Cecilia bakom Beda. I filmen överdos görs jämförelser som illustrerar hur mycket pengar som har pumpats in, men detta görs först i andra halva av filmen. Filmen skulle behöva klippas om så att dessa delar kommer först och hookar tittaren. Då har man etablerat en faktabas. Sedan kan man ta in nån dansk (Andreas Mol Daalsgaard?), britt, italienare eller fransos som är proffs på det där med känslor för att få upp suggestiviteten i bilderna för den rent emotionella delen.
Jag hoppas att denna film kommer att få en stor spridning, och om saker blir värre så kommer den att få det. Men det bästa är om den får en spridning snabbt, och då skulle ett varv till i redigeringen behövas tycker jag. Men jag håller inte för osannolikt att den blir en succé även i nuvarande form.
Johan Norberg (Författare, manus), Henrik Devell (producent) och Martin Borgs (Regissör, manus) tog emot på rad och skakade hand med alla som kom på galapremiären på Skandia i Stockholm igår.
Så här ser de ut framifrån, i samma ordning