I dagens nätupplaga av DN kan man läsa artikeln JK välkomnar smart övervakningskamera. Men det kanske inte är så smart, i alla fall inte så som det framställs i artikeln. Vad man föreslår är bildbehandling, såvitt  jag kan begripa direkt i kameran. I så fall är det idiotiskt. Har JK insett det?

I artikeln står det t ex följande:

Det kommer inte att finnas någon ände på konspirationsteorier som kommer att framväxa när vissa personer är maskerade i bild. Istället ska man självklart tillämpa bildbehandlingen i efterhand! Rådata från kameran måste alltid finnas tillgänglig.

Rättelse 2005-09-20: Jag skrev att man ska tillämpa bildbehandlingen i efterhand, med det menar jag att man ska tillämpa det efter i kedjan, inte nödvändigtvis efteråt i tid. Realtidstillämpningar är helt OK, bara originalet finns kvar.

Rättelse 2005-09-21: Enligt Ny Teknik 2005-07-09 (s 6 del 2) så ska rådata finnas tillgängliga:


Tack till Nils för påpekandet

Varför gillar människor att bo i storstad? Jo, därför att de kan nå många andra människor på kort tid. Folk bor mer packat så att säga. Internet har lite samma effekt, man kan få kontakt med och träffa människor som man inte på rimlig tid hade kunna nå genom meatspace.

Internet och meatspace interagerar med varandra på ett intressant sätt:

Förra veckan hittade jag en tjänst där man geografiskt kan se vem som bloggar var. Jag hittade då Stefan Geens blogg några hundra meter ifrån mig. På hans blogg hittade jag en blänkare om en bloggöl. Sagt och gjort jag var där igår och träffade människor från Stockholm, Tyskland, Belgien och Tjeckien.

Så kort uttryckt, från Kungsholmen till Odenplan, men en mycket längre resa egentligen.

Jag var inne och tittade på bloggtoppen.se . De försöker ranka bloggar efter antal besök varje vecka. Tyvärr verkar de nolla varje måndag, det hade varit bättre att köra ett rullande schema. Nåväl, med den  lilla statistik som finns för politikbloggarna sedan igår så plottade jag antalet besökare. Och då blir det liksom exponentiellt
 . Och då kan man ju undra varför. Att den översta bloggen skulle vara exponentiellt bättre är osannolikt. Istället måste det vara något med kopplingarna, antingen länkar eller mer i den fysiska världen, som gör att det "naturligt" blir så här. Intressant att fundera på. Kopplingar i hjärnan? Sociala nätverk? Närminne?

Man kan ha olika åsikter om hur de flyktingar som befinner sig i Sverige ska prövas, men man kan ju försöka ha samma åsikt i ett helt dygn i alla fall.

Skrivet av Fredrik Krohnman på Nubbs:

Inga shariatribunaler i Toronto

I wish them well, but this quote from a slashdot posting makes me wonder:

Bra intervju, hittad via Captus.

Och bra gjort också!

Finns här.

(hittat via boing-boing)

Sockerkonspirationen går det att läsa om här. Jag tror den kommer att växa.

New York Times skriver om en roman om terrorism av Joseph Conrad, Under Western Eyes, publicerad 1911. Enligt NYT visar den boken på terroristernas psykologi, och deras samspel med väst.

Jag har lagt till en liten omvärldsbevakning via fliken "feeds" uppe till vänster på sajten.

Annars har bloglines.com en väldigt trevlig, och gratis, tjänst där man kan lägga upp de bloggar och nyhetskällor man vill bevaka. För varje källa kan man välja om man vill se rubriker eller hela innehållet. Man kan t ex bevaka dilbert.com och få upp flera seriestrippar direkt i bloglines, samtidigt som andra källor kan presenteras med bara rubriker.

Google har google homepage men den är inte lika häftig.

Från anonym postare på slashdot:

En gång i tiden firade vi midvinterblot. Från min barndom minns jag högtider som fettisdag och askonsdag. Men tiderna förändras. Nu den 12/9 firar vi klamydiamåndag.

Är dröppelafton alltid tredje lördagen i oktober förresten?

Lennart Regebro har skrivit en väldigt rolig sammanfattning av gårdagens partiledardebatt.

På slashdot är det en diskussion just nu om parasiter som ändrar sin värds beteende. Några länkar om toxoplasma finns där:

Metafilter:


Wikipedia

   
Can a parasite carried by cats change your personality?  (The Guardian)

En tråd på flashback handlar om hur nära det varit.

Några intressanta inlägg från tråden:

Om incidenter 1983 och 1995:


Om incidenten 1983:


Peter Englund om incidenten 1983:

..likt dem som vi sett i London?

Här så som jag tänker just nu:

1. Känsla av utvaldhet och överlägsenhet gentemot andra
2. Känsla av harm genom identifikation med en grupp som man anser sig tillhöra/sympatisera med
3. En berättelse som sätter in en ett större skeende, som "förklarar" och försvarar handlingen
4. En fascination över döden
5. En supportstruktur

Vad gör man då åt det?

3:an och 5:an är väl de som man kommer åt. 3:an kommer man åt genom att se till att imamer som predikar hat inte finns i moskéerna och andra religiösa center, helst genom självsanering. Dessutom måste man öppna upp muslimska länder till ett pluralistiskt medieklimat så att fler berättelser än den rådande finns. 5:an handlar ju fortfarande om saudiska pengar och baser som vi inte kommer åt, i Pakistan.

Om man skulle prova att psykologisera, och även sociologisera över vad som driver en västerländsk Al-Qaida-terrorist? Man kan ju i och för sig hävda att de olika individuella terroristerna drivs av olika motiv...

Jag har en rätt  cynisk syn på människan ibland. Specifikt tror jag att om ett visst socialt "spel" sätts igång så kommer människor att vilja ta positioner och klättra i det, även vid de tillfällen då spelet är värdelöst till att börja med. Människor klättrar i organisationen för att nå social status, och gör vad som krävs för att nå denna status.

Som terrorist bör man ju rimligen tycka sig lida någon slags oförrätt, antingen personligen eller någon grupp av människor som man anser sig ha starka band till.

Man bör också besitta en stark självkänsla, eller rättare sagt man måste se sig själv, eller i alla fall ens handlingar, som "mer värda" än de människoliv man tänker utsläcka. Det kan ju göras genom att avhumanisera bombmålen. Så det måste föreligga en förklaring, en framställning, av de presumtiva offren som mindre värda. Någon eller några intellektuella måste ha satt sig ner och formulerat denna förklaring, och den måste vara enkel nog att kunna kommunicera till terroristerna. Så ett visst intellektuellt grundarbete måste ha utförts. Jag kallar detta intellektuella grundarbete för en diskurs.

Till sist så måste terroristen tycka att bomba är den bästa handlingsmöjligheten för terroristen. Han föredrar att göra detta framför att t ex exportera metallskrot eller tävlingsdansa. Förutsatt att terroristen är smart nog är dessa ju faktiskt alternativa möjligheter. Vad är det då som så till den milda grad begränsar hans upplevda handlingsmöjligheter?

• Identitet. Vi vet väldigt lite om identitet och varför den är en så stark drivkraft hos en del människor. Om det finns en diskurs enligt ovan så kan identitetssökandet hos terroristen styras in på terrorns väg.
  
  
• Misslyckanden. Eventuella misslyckanden, i yrkeslivet, i förhållandet till sin far, i förhållande till kvinnor, korta sagt saker som historiskt sett är viktiga för individens överlevnad och fortplantning. Också en allmän oförmåga att anpassa sig till ett pluralistiskt samhälle, pga bristande exponering, eller "Entitlement", se nästa punkt.
  
  
• "Entitlement". Inom kognitiv psykologi talar man ibland om människor som har en känsla av "Entitlement", dvs de anser sig ha automatiskt rätt till att bli behandlade bättre än andra. Sådana personer uppvisar tydligen inte alltid själva psykiska symtom, men kan göra livet till ett helsike för sin omgivning. De är också svårbehandlade. En hel del av deras mentala verksamhet går ut på att bevisa för sig själv och andra att de är mer värda än andra. Usama Bin Laden är nog en sådan. Återigen, diskursen fungerar även för dessa. Det är dessutom mycket lättare att riva ned än att bygga upp, så man kan med ganska små medel bevisa för sig själv att man är bättre än andra.
  
  
• Grupptryck. För en del människor, speciellt unga, så räcker det med ett grupptryck för att få dem att göra hemska saker. Det är ju ett väldigt handfast exempel på identitetskris.

Så för att knyta ihop påsen: En person med identitetsproblem som misslyckats med för honom viktiga saker, som antingen känner "Entitlement" i största allmänhet eller gör det mot en speciell grupp (t ex kvinnor) springer på en diskurs som förklarar allt för honom. Runt denna diskurs har det uppstått ett socialt spel i vilket personen blir inbjuden att delta. I toppen finns några personer med personlighetsstörningar med "Entitlement".

http://www.guardian.co.uk/attackonlondon/story/0,16132,1529761,00.html




And where do the charitable donations come from?

På vilka värderingar skall EU byggas, och finns det en europeisk kultur? Och om det finns en europeisk kultur, har den med EU som organisation att göra?

Ayaan Hirsi Ali, den kända nederländska parlamentsledamoten, som tvingades gömma sig efter mordet på den holländske filmaren Theo van Gogh, har varit några dagar i Sverige, och bl a medverkat i Sveriges Television.

Jag var och lyssnade på henne på ett seminarium som folkpartiet arrangerade i riksdagen i måndags. Hon började med att döma ut två av orden i seminariets titel: "integration" och "mångfald". Hon menar att dessa ord är tandlösa för det som vi egentligen måste diskutera - värderingar. Ordet "mångfald" kan leda tanken till ordet "mångkultur" vilket Ali menar är kopplat till moralrelativism och är ett hot mot den västerländska liberala demokratin. Ali motsätter sig överhuvudtaget att utgå från ordet kultur, då hon anser det vara ett ack så trubbigt begrepp, som i princip kan leda var som helst. Något att tänka på nästa gång frasen "europeisk kultur" vädras.

Vad är då en den västerländska liberala demokratin? På många ställen i Europa ska hållas demonstrationer mot att sharia - islamsk lag har en slags halvofficiell status i delstaten Ontario i Kanada. I Ontario ses tillämpningen av delar av sharia som ett frivilligt avtal mellan två parter, en slags civilrätt med andra ord. Motståndarna anser att denna halvofficiella status kan leda till ökat förtryck av framför allt kvinnor.

Både frågan om europeiska värderingar (om det finns sådana) och hur vi ska se på gemenskaper som vill leva under egna regler, styrda av avtal, kommer att vara viktiga frågor när vi bygger den europeiska rättsstaten.

...är från mej själv: