Vi ångrar dygd mer än laster
När jag läste i Lund fick jag en pamflett där det stod något i följande stil:
"Många som har försakat festande för hårda studier i Lund har ångrat sig bittert. Många som försakat studier för festande har också ångrat sig, men inte bittert."
Hmm, jag passar inte riktigt in i den där modellen, har svårt att skilja på arbete och kul (åt båda hållen, arbete som blir kul, och kul som känns som arbete).
Jag tror att hur vi ser på dygd och laster, vad som är vad, om det finns en skillnad och vad man ångrar och inte ångrar, är väldigt individuellt.