En del program, såsom reportaget om folkpartiet i Dokument Inifrån, finns bara tillgängligt i realmedia-format. Det kan hos många finnas ett motstånd att ladda ner och installera det programmet (RealPlayer). Det är många år sedan jag gjorde det senast, men då tog det tid att städa upp alla konstigheter som programmet installerade. Kanske är det bättre i dag, men här är i alla fall en guide till hur man tittar på SVT:s realmedia-sändingar utan Realplayer:

1) Ladda ned programmet mplayer. Windows-versionen finns här. Packa upp programmet och lägg mappen var som helst. Mplayer behöver inte installeras, utan lever bra i sin egen mapp.

2) Ladda ned codecs för Windows-plattformen. Packa upp dem och lägg dem löst inne i codecs-mappen i mplayer. Jag valde full codec-installation (windows-all). Det kanske går bra med mindre, men eftersom jag lägger dem i Mplayers egen mapp, så stör de inte andra program på datorn.

3) Gå till SVT:s sida om parti-reportagen. Klicka på "Se partiprogrammen" i högerspalt. Då poppar ett fönster upp med reportagen. Klicka på ""snällfällan". Där ska man nu välja om man har Realplayer eller Windows Media Player. Det står också att det inte går att använda Windows Media Player för detta reportage. Hursomhelst, titta istället nere till vänster i fönstret, så kan man ladda ner en fil: snallfallan.ram. Klicka på den och ladda ned den på t ex skrivbordet. Det är en jätteliten fil som innehåller tre rader text:

rtsp://qstream-rm.qbrick.com/00928/sthlm/dokumentar/dokinut/060507snallfallan.rm?start=00:00:34
--Stop--
pnm://N/A/060507snallfallan.rm

Öppna ett kommandofönster ("DOS-prompt") på din dator. Gå till där mplayer ligger. Skriv:

 mplayer.exe rtsp://qstream-rm.qbrick.com/00928/sthlm/dokumentar/dokinut/060507snallfallan.rm?start=00:00:34

Om det står samma i din fil som det gjorde i min. Justera annars. Allt ska vara på en rad.  Mplayer börjar spela programmet. Det går att maximera fönstret för att få större bild.

Uppdatering 2006-05-08:
En kommentator rekommenderar Real Alternative, som är en bundle med gratisprogrammet Media Player Classic i. Kan laddas ner här. Jag har inte provat den.

Spoilers kommer att finnas i denna text.

Romain är en mycket framgångsrik fotograf, 31 år gammal. Romain får veta att han bara har några månader kvar att leva. Romain är en person som är ytterst självständig; en genomförare och en man som kräver stark stimulans för att visa känslor, och den känsla som ligger närmast för honom är aggression, vilket hans syster fått känna på. Men i vanliga fall är han iakttagande, strukturerande och genomförande som person, vilket gör honom kraftfull och beundrad, men också gåtfull för sina närmaste.

När beskedet om hans korta kvarvarande tid på jorden drabbar honom, följer en resa in i hans omedvetna, där känslan av gemenskap och behovet av närhet döljer sig, känslor han skytt eftersom hans krav på självständighet varit så stora. Han kämpar emot, ger efter för känslorna i ett slags "experiment", men lyckas sedan inlemma döden i sitt liv.

I slutscenen (Jag sa ju att det skulle vara spoilers i den här recensionen) uppnår han först gemenskap med människor på en badstrand, för att sedan gå hädan i ensamhet på kvällen i en snygg solnedgång: Ensam, självständig och grafiskt inpassad. Cirkeln är sluten och han är tillbaka i medveten kontroll och dör som sig själv.

Romain är en person som jag inte alls kan identifiera mig med och filmen berörde mig därför och endast därför inte mycket, trots det sinistra innehållet och de grafiska skildringarna av kärlek och sex. Om du själv är en reflekterande och framför allt strukturerad person, kan filmen vara för dig.

Länk till IMDB

En film i ungefär samma genre jag skulle vilja rekommendera som alternativ, är Sweet November. Det är en film som var mycket bättre än jag hade förväntat mig.

Det finns nu ett förslag om att europaparlamentet bara ska hålla till i Bryssel. Detta är ett befängt förslag. Som det är nu så åker man från Bryssel, som ligger just norr om franska gränsen, in i Frankrike och slutar i Strasbourg, som ligger inte så långt från alperna. Detta är såvitt jag kan bedöma helt korrekt start- och slutpunkt. Möjligtvis kunde man tänkt sig att lägga slutet vid pyrenéerna istället.

Redan nu har motståndarna skurit ner loppet till en sträcka, och om de lyckas ännu mer finge ju europaparlamentsledamöterna cykla i cirkel inne i Bryssel.

Grundplanen, så som EU:s grundare såg den, var att parlamentet skulle besöka många städer, främst i Frankrike men även i närliggande länder. Man var också helt öppen för specialsträckor.

Det vi har idag är en politisk kompromiss. Nej, ös på med fler sträckor innan folkopinionen tappar tålamodet!

Förra helgen var jag inne på Inwarehouse-butiken i Stockholm och si, det visade sig att de hade sex exemplar av den nya Sony Ericsson W810i, så jag slog till på ett.

Orsaken att jag ville ha en var att den har den vanliga formfaktorn för en kompakt mobil (100mm, 100gr), att den har kamera och ljudinspelning och ett rejält minne. Dessa är saker som jag annars skulle vara tvungen att bära med mig separat. Jag har missat att ta bilder av några kurser jag kört i England tack vare att kameran glömts hemma. Det kommer nu inte att hända igen.  Dessutom har kompisar rekommenderat K750i, som är en föregångare till W810i. Som plus är den också en bra MP3-spelare. Anledningen till att jag inte velat ha en beige W800 är att de ser så skitiga ut efter en tids användning: Gå in i valfri mobilbutik och titta på baksidan av det W800-demoexemplar de har inne... Här efter ett par dagars användning mina första intryck:

Skärm
Skärmen har en bra kontrast, någonting man anar direkt, eftersom telefonens skärm är lika svart som skalet på telefonen, och inte mörkgrå. Ljusstyrkan är också bra.

Användargränssnitt
Jag är van vid Siemens användargränssnitt och det känns som om SonyEricsson inte utnyttjar knapparna på telefonen riktigt bra. Det finns både en "c"-knapp (som raderar), och en tillbakaknapp. Vid T9 texinmatning kommer den inte ihåg vilken textsekvens jag indikerar, om det är så att nästa bokstav inte finns i dess T9-ordlista. Den skulle istället bryta sig ur T9-läge för det ordet och låta mig fortsätta.

Kamera
Det finns en lite konvex spegel vid objektivet som man kan se sig själv i när man tar självporträtt, fiffigt!

Uppkoppling som lagringsenhet
Minneskort respektive telefonminne kommer upp som två separata minnesenheter. Man behöver inte installera speciella drivrutiner för att kunna flytta data till och från minneskortet. Däremot har jag inte sett några filer från själva telefonens minnne.

Webbläsare
Webbläsare klarar av att rendera HTML-sidor (som denna blogg) helt OK. Den klarar dock inte javascript, vilket gör att jag inte kan boka bilar genom den, förty den sajten jag använder kräver javascript. Jag gick bort till Operas sidor för webbläsare för mobiler, men de stödjer huvudsakligen Nokia (är det Symbian-plattformen?), och inte SonyEricsson. Så man sitter väl fast med webbläsaren...

Irritationsmoment
När man ska avsluta ett samtal och ett meddelande kommit in (t ex uppdatering av inställningar) så blir telefonen låst och man kan inte lägga på. När man låser upp måste man först ta ställning till uppdateringen. Det är i alla fall det intryck användargränssnittet ger. Möjligt är att den detekterar att den andra lagt på, men att telefonen inte kommunicerar det ordentligt.

Det klickar och poppar mellan låtar ibland på ett sätt som det inte gör på datorn.

Förslag på förbättringar

• Separat headsetuttag, så att man kan lyssna på musik under t ex laddning.
• Inga separata lägen för lagringsenhet och telefon. Som det är nu så måste man stänga av telefonfunktionerna för att kunna hämta och lägga filer. Man bör kunna göra allt samtidigt.
• Separat USB-port, så att man inte behöver ha med sig en speciell adaptersladd för att hämta och lägga filer

Inte testat än
Bluetooth

Igår såg jag ett demonstrationståg gå förbi på Sveavägen, en demonstration som bara några minuter senare urartade i krossade skyltfönster. Men när jag såg tåget var alla glada, och stämningen var hög. En ung man svingade en flagga, hoppade upp i en stolpe till ett trafikljus och poserade med en bengalisk eld i handen. Det såg rätt poetiskt ut. Mycket känsla. Mycket frihet. Mycket människa.

Just det där att hitta den mänskliga ingången på saker och ting, har varit svårt för de som är mer borgerligt och frihetligt lagda. Ibland känns det som vänstern har haft monopol på det emotionella perspektivet. Det är därför en stor glädje att se en film som Martin Borgs 1200 Miljarder.

Filmen börjar med att Borgs tatuerar in beteckningen på den avdelning på Huddinge sjukhus som botade honom från cancer. Här formar han ett starkt band mellan sig själv och skattepengar. Han har på ett mycket konkret sätt fått uppleva vad skattepengar kan åstadkomma.

Det ger en grundton till filmen, ett anslag om liv och död. Borgs drar dock inga fler växlar på det, utan filmen fortsätter sedan med att bland annat  visa på skattepengar som inte används på ett vettigt sätt, och hur makthavare försöker försvara detta.  Jag tror att dennna film tematiskt sett kommer att vara stilbildande, och att en ung generation dokumentärfilmare kommer att gå vidare i dess spår, för det går att slå mycket hårdare mot ineffektivitet och brist på resurser i sjukvården än vad Borgs valt att göra. Borgs har en positiv grundton, och väljer att förlöjliga onödigt slöseri snarare än att gräva ned sig i det lidande (genom sned resursfördelning) som detta slöseri orsakar.

Filmen lider av dåligt ljud i början: En kombination av dålig ljudupptagning och dålig mixning. Det bättrar sig dock efter ett tag. Filmen jobbar med skakiga, något gryniga bilder, snabbt växlande mellan färg och svartvitt, med många inklippta upprepningar, ackompanjerat av effektiv svensk rap.

Sammanfattningsvis tycker jag att detta är en viktig film, en nödvändig film, och en film som öppnar för efterföljare i samma genre.

Uppdatering 2006-05-03
Fler som recenserar filmen:

• Techne
• Kulturrevolution.se
• Ninja Economist
• Sakine
• Johan Hakelius
• Isobels text och verkstad

2006-05-05 Fler:

• Eric Sundström

Igår köpte jag en kameramobil, och idag passade jag på att ta två bilder i samband med första maj-demonstrationerna. Av en händelse kunde jag ta en bild på detta 1:a maj-tåg som passerade Sveavägen:



(Klicka för högupplöst 2Mpix)

De första dussinet eller så i tåget var maskerade, men inte de övriga.

Och denna bild på Kungsholmen av en polischartrad SL-buss, med vad jag förmodar är omhändertagna demonstranter i:



(Klicka för högupplöst 2Mpix)

I New York Times finns en väldigt välskriven artikel om skadeverkningar av barnövergrepp. Det finns forskning som pekar på att en genetisk skillnad på s k 5-HT-alleler, kan ge olika förutsättningar för hur illa psykiskt skadat ett barn blir av övergrepp. Det är en mycket läsvärd artikel, och väl värd de sex sidornas läsning den tarvar.

Dels har det gjorts (passiva) studier på människor, men även försök på apor där man direkt har gett apbarn en taskig barndom (inte med övergrepp utan genom att vara förnekade vuxenkontakt):

The middle-of-the-cage monkeys were raised by their mothers. The freaked-out ones at the back raised one another. After a few minutes, some of the peer-raised monkeys begin to dart forward. After a few more minutes, they settle in with the mother-raised group. But others never move from the back of the cage. According to Suomi, you could approach the cage a hundred times and each time see the same result.

Jag funderar på om den korta varianten av 5-HT-allelen har andra evolutionära fördelar, för annars borde den ju ha försvunnit ur genpoolen för länge sedan? En vild spekulation av mig är att den stärker inlärning, en annan är att den ger ängsliga barn, och ängsliga barn överlever sin barndom i högre grad än andra, men får betala priset senare.

Artikeln tar också upp vilken typ av upplevelser som ger psykiska skador på barn, och vilka som inte tycks ge det.

Appojkar föredrar bilar och apflickor föredrar dockor. Det kan ju därmed finnas en genetisk grund för att pojkar föredrar bilar och flickor dockor. Detta är helt ointressant.

Eller rättare sagt det vore helt ointressant om inte folk bestämt sig för att identifiera folk vid ett kön så att de därmed anser att:

A) Barnen måste leka med bilar och dockor enligt respektive könsroll.

B) ...eller då måste bryta mot könsroller och göra tvärtom

I just detta fall är det väl grupp B) som får sig ett grundskott. Men rent allmänt, låt ungen leka med det han eller hon nu gillar. Det viktiga är att hjärnan utvecklas ordentligt, och det gör den nog ofta bäst i frihet.

... i alla fall inte på kort tid. Den första randomiserade undersökningen (heter det så på svenska?) i USA och Europa visar inte på att barn med amalgamfyllningar har sämre hälsa.

The findings included no detectable loss of intelligence, memory, coordination, concentration, nerve conduction, or kidney function during the 5-7 years the children were followed.

Läs mer på ScienceBlog.

Robert Young Pelton har en sajt, DangerFinder, där han delar ut råd och reflektioner om hur man klara livhanken i några av de farligaste länderna på jorden. Pelton och hans medarbetare skriver väldigt fängslande, och även om jag inte alltid håller med om den politiska överbyggnaden så får jag erkänna att sajten gett mig några timmars intressant läsning, alltifrån ögonvittnesskildringar till sammanfattningar av den politiska situationen, till statistik.

Glöm inte att kolla i vänsterkolumnen när du är inne på en sida, ofta finns det undersidor till ämnet, och vad som ser ut som en tråkig listning i slutet av en artikel kan plötsligt fara ut i en längre text.

De texter som liger på sajten tycks gå fram till ungefär år 2000. Sajten är inte alltid objektiv, men alltid roande.

I den belgiska regeringen arbetar man med ett Kafka-index för att lokalisera speciellt dåligt fungerande byråkrati och sedan göra något åt den. Frankrike funderar på att kopiera detta, och nu även EU.

Man funderar på att skapa en Kafka.eu-domän, där EU-medborgare kan peka ut speciellt dåligt fungerande administration.

Läs mer här.

Eller det är egentligen helt fel ord, för det låg inget kallt systematiskt över kvällen utan Sally Klees beskrivning stämmer helt med vad jag tyckte också: Väldigt trevliga människor. Lotten har en lista.

Vad gör man om man inte har en "push" distributionskanal ("push"är en kanal där man köper folks upmärksamhet när de egentligen vill se något annat, typ TV-reklam i en film eller tunnelbanereklam när man vill åka tunnelbana)?

Jo, man gör något som folk frivilligt laddar ner och tittar på, något som andra människor frivilligt vill rekommendera till sina vänner, något som genererar debatt. En video gjord för detta ändamål kallas en viral video, dvs en video som sprider sig själv.

Ett sätt att göra det är att påstå att man klottrat ner amerikanske presidentens jumbojet "Air Force One". Och är man ambitiös så hyr man en likadan jumbo och målar om, så att det ska se verkligt ut. Det kan bli så verkligt så att man är tvungen att gå ut och dementera att det är på riktigt efteråt.

Se mer på stillfree.com
Och så har jag också bidragit till reklam för vad det nu är han säljer. Kläder tror jag.

Dagens Nyheter har en intressant artikel om människans enzymer och hur de påverkar nedbrytningen av läkemedel.

...så länge de är barn. En undersökning av William Lee av barn födda 1946 visar att de barn som klassificerades som ängsliga av sina lärare, hade skäl för sin ängslan. Det vill säga dödligheten i den ängsliga gruppen i olyckor,  var sju gånger lägre än bland icke-ängsliga. Detta gällde upp till 25 års ålder. Efter 25 så blir dödligheten större bland de ängsliga, förmodligen pga den stress som ängslan ger på kroppen, med medföljande stresssjukdomar.

Så ängsliga barn: Ängslan gör nytta!
Och ängsliga vuxna: Tagga ner. Och andas mindre.

The protective role of trait anxiety: a longitudinal cohort study

Thinking meat intervjuar Elizabeth Lloyd om hennes nya bok, "The Case of the Female Orgasm : Bias in the Science of Evolution", som fått utstå mycket kritik.

Vad Lloyd säger i boken, tydligen, (jag har inte läst den), är att det finns inget evolutionärt stöd för kvinnlig orgasm, dvs orgasm är såvitt hon kan bedöma en biprodukt av evolutionen; den verkar inte tjäna ett evolutionärt syfte i sig. Lloyd menar att detta inte är något att hänga upp sig på. Det mesta som vi trivs med är ur evolutionär synvinkel biprodukter.

Lloyds huvudargument är att benägenheten till orgasm är så varierande bland kvinnor, och hade den haft en evolutionär fördel hade den varit mycket mer uniform än vad den är idag. Följande citat ur intervjun tycker jag sammanfattar ganska bra hennes tämligen solida ståndpunkt:

..well, the favorite one these days is "when it's a high-quality male". Because women who only have orgasm with a high-quality male, well, they have to be women who sometimes do and sometimes don't have orgasm with intercourse. Maximally, that includes about 35% of women, so that's a minority of women. Well, that's kind of a problem, because all the women who always have orgasm with intercourse, they're not included, and the women who rarely or never have orgasm with orgasm, they're not included. So that's 20% plus 34% so 54% of women who aren't included in the hypothesis. That's a problem. So if you're going to have a hypothesis that includes only a minority of women in it, you need to have a separate hypothesis for each little subgroup of women. And that is the model for the only sustainable type of evolutionary hypothesis that could be floated today that would be consistent with the evidence we have, because of that flat distribution of female orgasmic capacity.

Det här väcker ju många frågor och funderingar. Här en idé om att det kan var en evolutionär fördel att just ha en variation:

En evolutionär anpassning kan ju vara anpassad till andra människor, och på sätt uppvisa en variation. Ett exempel är vänster- eller högerhänthet. När jag pluggade, så var vi ett gäng från min korridor som motionsfäktades på den lokala fäktklubben. Det var alltid svårt att möta en vänsterhänt fäktare. Han var van vid högerhänta fäktare, som ju var i majoritet, men jag var ju inte van att möta en vänsterhänt. Så det fanns en fördel att vara vänsterhänt, men bara så länge majoriteten var högerhänta.

När jag åkte i rulltrapporna i tunnelbanan idag så möttes jag av affischer från LO om att man ska rösta på socialdemokraterna. Bloggaren Attila tar upp det i sin blogg och socialdemokraten Joel Malmqvist replikerar i kommentarerna:

Tja, det är ingen mänsklig rättighet att det ska finnas en fackförening som man gillar. Däremot innebär föreningsfriheten att alla har rätt att starta ett eget fack.

Nu är Malmqvist ingen talesman för LO (vad jag vet) men jag har svårt att se att resonemanget på LO kan vara på något annat sätt än det han skriver.

Det innebär ju att de medlemmar i LO som inte röstar på socialdemokraterna inte är välkomna där längre. Och det är ganska många...

Offrar man LO i valrörelsen? Det är nog dags att starta ett liberalt fack, eller ett borgerligt fack, eller kanske ännu bättre ett fack som inte talar om för sina medlemmar vad de ska rösta på.

PrimeGen Biotech LLC påstår sig kunna differentiera till olika celltyper från celler i testiklarna.

Så håll i bollarna! (i förekommande fall).

Hittat via Science Blog

http://www.youtube.com/watch?v=oFi-gV-6jHo&search=streaker

Med tuta!

Hittat via fark

Jag tyckte att Aftonbladets publicering av Jan Myrdals Pol Pot-artikel var pinsam. Jag tycker det är slöseri med spaltmeter och ett köttben åt den alltför starka tokvänstern inom vänstern. Nu finns det i Aftonbladet genmälen på Myrdal från författaren till den bok som just kommit ut, och även från en av Myrdals reskamrater. Denne man, Gunnar Bergström, förtjänar att citeras:

Leder den kommunistiska ideologin alltid till övergrepp? För mig, som en gång tillhörde den svenska maoistvänstern, är svaret ja. Det går inte alltid så långt som i Kampuchea, men det har i princip alltid slutat på samma sätt.