Archives 2005 - 2019    Search

5% low copy repeats i vårt DNA - verkar gammalt och ger mycket variation

published Nov 17, 2005 12:19   by admin ( last modified Nov 17, 2005 12:19 )
Här vet jag själv knappt vad jag snackar om så det är lika bra att gå direkt till källan.  Man verkar ha hittat regioner i DNA där gener har repeterats, flippats och kopierats och allmänt hasplas omkring, och man tror att dessa regioner kan vara viktiga för skillnaden mellan människor. Många av dessa regioner är gamla. Man har tidigare trott att dessa områden mest har handlat om genetiska sjukdomar, men så verkar inte vara fallet. I fallet med kopierade gener, så har man ur evolutionär synvinkel "frigjort" den ena kopian att mutera, utan att behöva producera något vettigt på en gång.

Drömmen om det subjektiva universum - vänstern självdestruerar

published Nov 17, 2005 02:48   by admin ( last modified Nov 17, 2005 02:48 )
I dagens nätupplaga av SvD kan man läsa om en enkät från partistyrelsens medlemmar i vänsterpartiet. Många tycker att Ohly ligger för långt till höger. Det är intressant att ta del av språkbruket, som handlar om relationer, och inte om fakta om verkligheten:

”Grupperingar som pinkar revir”,
”personstrider”
”ett oerhört förakt för svaghet”
"Alla misstror alla"
"Vi har ett för svagt och otydligt ledarskap som inte klivit fram"
”sluta backa, sluta skämmas”
”har en tendens att behandla mig som om jag vore lite dum”

Det roliga är inte så mycket att citaten är relations- och känslomässiga, vilket till viss del är ofrånkomligt i en sådan här enkät, utan det faktum att det inte går att skilja dem från vänsterns normala politik och retorik. Just
”sluta backa, sluta skämmas” är en höjdare, eftersom den kan användas för att förfäkta vilken politisk åsikt som helst.

Vänstern har alltid varit subjektiv, det är liksom dess livsblod. Direkt till känslan, utan att gå förbi verkligheten. Ja, eller man förbigår verkligheten så att säga :-)

"Vi tar dina pengar. Vi ger dig, relationer." skulle kunna vara ett evigt slagord för vänstern?

Slashdot venturing too far into adland

published Nov 16, 2005 07:09   by admin ( last modified Nov 16, 2005 07:09 )
Recently I have noticed in my slashdot RSS feed, that there are ads interspersed with the news items. And while browsing slashdot, I noticed a banner ad from think geek inside a +5 posting.

Is slashdot going downhill? That is the only reason I can see for making the user interface experience worse. They will bring in more ad money short term, but not long term from this.

Rejset mot botten - och hur man hanterar det

published Nov 11, 2005 03:34   by admin ( last modified Nov 11, 2005 03:34 )
Den utmärkte journalisten Maciej Zaremba skriver en artikelserie i DN om arbetsmigrationen i EU, framför allt från öst till väst. I dagens artikel framgår det att byggnads har ljugit. Det görs en stor grej av detta i Zarembas artikel, och uppmärksammas också av ett antal bloggare.

Och visst är det bra att sådant här fusk uppmärksammas.

Men det svenska facket agerar faktiskt kortsiktigt helt rationellt. Det kommer inte att gå att vara en byggjobbare utan specialistkunskaper i Sverige i framtiden, och tro att man kommer att få en bra lön. Den typen av jobb är kört! Och facket är en intresseorganisation. Det innebär inte att de har rätt att ljuga, men räkna med att ändamålet helgar medlen, så en lagändring eller ett EU-utträde kan nog väntas om byggfacken får bestämma politiken i Sverige.

Det finns en lösning, och det är att man ändrar bidragssystemen, på ett sådant sätt att folk får ett tryck på sig att byta till mer kvalificerade jobb, men om de fortfarande vill vara kvar i sitt nuvarande jobb, ändå kan leva anständigt.

Med dagens bidragssystem så blir man bestraffad. Det är ofta ur ekonomisk synvinkel, speciellt om man också räknar in nedlagd tid, bättre att lyfta bidrag, än att ta ett dåligt betalt jobb.De typer av bidrag som fungerar för att undvika denna fälla beskrivs under namn som medborgarlön och negativ inkomstskatt. Vad de har gemensamt är att man kan jobba och tjäna pengar men ändå få bidrag av det allmänna. På så sätt lönar det sig alltid att jobba mer, att utveckla sig.

Medborgarlön är lite slösaktig, för den innebär att alla, rik som fattig, får ett grundbidrag av staten. Negativ inkomstskatt innebär att bidraget mjukt trappas av med ökad inkomst, men kräver en kontrollapparat likt den vi har idag.





The Bush administration's shameful torture policy

published Nov 10, 2005 09:35   by admin ( last modified Nov 10, 2005 09:35 )
The Economist has a good leader on the shady practices of the US administration, when it comes to treatment of suspects and prisoners.

The two chief problems with the policy are:

  1. It sinks the US to a level of barbarism where it betrays it's great liberal heritage. As long as the Soviet communist bloc existed it was easy to take the higher moral ground, but once it fell the "We're not like them" motivation is gone. And sadly it means "we" are more like them than we should be. It also makes it harder to win over people.
  2. Torture is notoriously (besides just being notorious) unreliable for getting correct information out. It is simply an instrument of terror, and if the US intends to use it a such, they should be forthright with it. Maybe they are. Are they themselves leaking the information on secret camps? If they intend to use torture as a deterrent that is what they ought to do. Scary.

Dagens apparat - perfusionsbioreaktor

published Nov 10, 2005 09:21   by admin ( last modified Nov 10, 2005 09:21 )
En apparat för att odla fram stamceller, för i kroppen är en cell aldrig mer än 200 mikrometer från maten.

Tanken är att i perfusionsbioreaktorn kunna skapa miljöer för olika specialiseringar för stamcellerna.

Jag har ingen bild på dagens apparat, men jag kan tänka mig att den är fyrkantig med slangar och kanske några blinkande lampor.

Meditation tycks ge tjockare hjärnbark

published Nov 10, 2005 09:17   by admin ( last modified Nov 10, 2005 09:17 )
Speciellt på höger hjärnhalva. Mer info här.

Alfahannen Chomsky

published Nov 10, 2005 04:59   by admin ( last modified Nov 10, 2005 04:59 )
Lennart Regebros blogg uppmärksammade mig på följande intervju med Noam Chomsky. Chomsky har ju blivit utsedd till världens mest beundrade intellektuelle.

Följande passage är rätt talande:


One of the good things about the internet is you can put up anything you like, but that also means you can put up any kind of nonsense. If the intelligence agencies knew what they were doing, they would stimulate conspiracy theories just to drive people out of political life, to keep them from asking more serious questions ... There's a kind of an assumption that if somebody wrote it on the internet, it's true."

Is there? It's clear, suddenly, that Chomsky's opinion can be as flaky as the next person's; he just states it more forcefully. I tell him that most people I know don't believe anything they read on the internet and he says, seemlessly, "you see, that's dangerous, too."

(min fetstil)
Dvs om man tror på det som står på Internet är man dum i huvet, om man inte gör det är man också dum i huvet. Endast Chomsky vet vad som är rätt, genom en intern geniprocess, bestående av 100% ren självkänsla.

Och om man följer Chomsky kan man själv också få 100% självkänsla, utan att anstränga sig, "something for nothing".

Elit utan att anstränga sig, tänka sig!

Vilket innebär att min analys Pinter and intellectuals of Europe är klockren om jag får säga det själv.

Det står mycket värre saker i den intervjun, om Srebrenica till exempel. Det frestar på att vara elit...

Chomsky kastar all form av kritiskt tänkande överbord för att kunna behålla sin elitplats. För honom, och framför allt för hans fanclub, är det ren, rå självkänsla som gäller. Och om verkligheten står i vägen för den, så får verkligheten vika. Nu är det så att verkligheten är det som finns kvar, även om man ignorerar den. Då finns bara våld, frustration och förstörelse kvar, dvs förstöra verkligheten. Jag önskar dem inte lycka till.

Veckans vetenskapsbloggskörd

published Nov 09, 2005 04:57   by admin ( last modified Nov 09, 2005 04:57 )
Pappersbruk ökar självmord, ympa in dina gener i ett träd, virka matsmältningssystemet, tänka en fråga om ämnesomsättning och andra frågor.

http://www.scienceblog.com/cms/suicide_epidemic_linked_to_chemical_plant_9235
Pappersbruksutsläpp ger kemikalier som ökar självmordsfrekvensen? Eller finns det en gömd variabel?

 
http://thinkingmeat.com/newsblog/index.php?p=341
Ympa in dina eller någon närståendes gener - i ett träd! Generna kommer inte att störa trädets utveckling.

 
http://www.medgadget.com/archives/2005/11/digestive_syste.html
Extra stick-och-virkbilaga, virka ditt matsmältningssystem!

 
http://www.drpetra.co.uk/blog/?p=240
Om han vill veta var du är hela tiden, eller talar om vad han ska göra med sig själv eller dig om du skulle vara otrogen eller lämna honom, spring!
 
http://www.universetoday.com/am/publish/printer_advanced_civilization_become.html
Spekulationer om hur avancerad en civilisation kan bli

 
http://johnhawks.net/weblog/2005/11/05#thomas_mtdna_iq_1998
Ligger IQ i mitokondriefunktionen? Tänka är väl en slags ämnesomsättning?

Spatial förmåga

published Nov 04, 2005 09:42   by admin ( last modified Nov 04, 2005 09:42 )
(Det här är ett vardagsbludderblogginlägg. Inga vetenskapliga referenser eller politiska slutsatser kommer att dras i det, om jag kan avhålla mig)

Ibland kan man läsa eller höra om människor som beskriver en specifik miljö, som är riktigt stressande. Det kan vara ett varuhus i reatider, en flygplats eller en bilkö. jag tror dock att jag har hittat något som slår dessa miljöer.

Återvinningscentralen
Återvinningscentralen en söndag är prövningarnas prövning. Vi kan ju börja med namnet: Återvinningscentralen. Inte att blanda ihop med återvinningsstationen eller miljöstationen.  Återvinningsstationen och miljöstationen är bara små perifera purgatorier, ibland knappt mer än några gröna igloos, jämfört med återvinningscentralen. Specifikt återvinningscentralen en söndag.

Det är inget fel på personalen, i alla fall inte de gånger jag varit där, utom möjligtvis den där snubben som kör runt en 5 tons hjullastare som om det vore en racerbil. Jag har dock inte sett honom köra på någon än, även om den uppsjö av containrar för alla upptänkliga typer av restprodukter som finns på återvinningscentralen säkert ger möjligheter att dölja detta.

Nä, det stora problemet en söndag är människorna som kommer dit, och hela systemet. Alla som kastar sopor på återvinningscentralen en söndag är sammanbitna. Jävligt sammanbitna. Smockan hänger i luften. Det finns för många bilar, och truckar, och tvättfirmepickups med släp, och hästsläp proppade med byggavfall. Det är fullt. Det går inte att komma in, bilar står i kö. Jag står i kö. Plötsligt blir vägen fri, men det finns inga platser. Jag inser att om jag kör lite till vänster så kan jag stå direkt där jag är och bilarna bakom kan köra förbi. Vad händer? Ljushuvudet bakom mig i en pickup med släp kör upp bredvid, stannar där och börjar lasta ur. Killar i arbetskläder. Nu ser det ut som att det är jag som hindrar alla. Jag tycker väldigt illa om att uppehålla folk, men jag biter ihop och lastar ur. Till slut kommer en kvinna fram till mig och säger "Du står i vägen för alla". Jag biter ihop och tänker svara "Det är inte jag som står i vägen, det är idioten där som körde upp bredvid mig och stängde vägen, och fick det att se ut som att det är jag som står i vägen." Men det står faktiskt sju bilar bakom mig, så jag kör fram bilen till en ny ledig plats som uppenbarat sig. Efter en del trixande. Jag har inte så bra spatial förmåga.

Spatial förmåga är nog undervärderat i vårt samhälle. För alla sammanbitna som fylkas på återvinningscentralen en söndag verkar vilja få utlopp för den. En vinande hjullastare. Brädor som slängs praktiskt taget över mig när jag står och ska lägga nåt i en container. Men killen som slänger har väl totalkoll får man hoppas. Med sin spatiala förmåga. En kille står och skottar jord i deponicontainern så det ryker om det när jag ska dumpa lite kläder.

Konstigaste container är just deponicontainern. Deponi innebär ju att de inte vet vad de ska göra med det, så de lägger det senare på marken och skottar jord över. I deponi skall läggas kläder, speglar och  jord. En kombination jag nog inte hade väntat mig. Lite voodoo-varning på det. Det innebär att vi inte bara har klädberg på grund av importkvoter på kinesiska kläder, utan när vi sedan väl använt dom så bygger vi berg av dom igen.

Wellpapp är en annan skum grej. Verkar skitgiftigt. Enda anledningen jag kan komma på att man måste lägga det för sig. Det verkar dock inte vara så giftigt som våra kläder, som ju deponeras.

Jag är rätt misstänksam mot det här med sopsortering. Jag tror att det måste gå att automatsortera mycket, så slapp alla medborgare stå och sortera. Men man tränar ju i alla fall sin spatiala förmåga.

Paradisgaraget
Det finns ett garage som heter så. Det ligger i Huddinge Centrum. Där ska jag lämna igen bilen. Och då ska ni veta att tilltron till min spatiala förmåga är vid detta laget inte stor. Jag har tidigare på dagen hämtat bilen där, från dess speciella parkeringsplats, och ska nu lämna igen den. I paradisgaraget. I Huddinge Centrum. Jag kommer elegant farande av Huddingevägen, sedermera in på Stationsvägen, och in garaget samma väg som jag kom.

Jag hittar inte parkeringsplatsen. Bilen har nämligen en speciell parkeringsplats. Till slut parkerar jag var som helst och ger mig ut för att hitta parkeringsplatsen till fots. Och visst finns den, längst ner i detta sexvåningsgarage. Glad i hågen går jag upp till bilen och ska köra ner. Det går inte. Jag hittar ingen väg. Jag kör fem varv runt i p-huset, provar alla kombinationer inklusive att åka upp någon våning och se om det finns någon hemlig väg ner till understa våningen uppifrån. Det gör det inte. Jag skulle vilja skriva att folk vinkade glatt när jag kom farande igen. Men det gjorde inte. De såg sammanbitna ut. Men som tur var var det inte samma trängsel i Paradisgaraget som på återvinningscentralen. Efter fem varv har jag läget klart: Det finns tre ramper som leder till det nedersta planet. Alla dessa ramper har förbjuden nedfart. Ett tag funderar jag på om man skulle ta och rejsa ner för en av dom riktigt fort så kanske ingen märker. Eller så kanske alla vet att "förbjuden nedfart" är något som man kan ignorera. Till slut ringer jag de som sköter bilen, och de de bedyrar att man köra bara rätt in i garaget till platsen. Inga ramper. De tror att jag är i fel garage. Vilket verkar osannolikt med tanke på att jag hittat p-platsen.

Men då slår det mig: Paradisgaraget är ett sådant där tredimensionellt pussel. Jag måste zooma ut och tänka i nya banor. Jag kör ur garaget och runt det. Där finns det en ingång till. Som jag inte körde ut genom. Den går rätt in på bottenvåningen. för det här är minsann ett sutteränggarage. Bara ovanligt stort. Jag kör in och parkerar. Bottenvåningen kan bara nås från ena sidan. Från andra sidan kör man in på våning 2, och kan nå ner till våning 1 och upp till våning 5. Men bottenvåningen kan bara nås från denna ingången. Däremot kan man från bottenvåningen nå de andra.

Extern antenn för Wifi på laptop

published Nov 03, 2005 09:45   by admin ( last modified Nov 03, 2005 09:45 )
Och så anländer du till loungen på hotellet och får ingen signal för accesspunkten är för långt bort. Affärsmän sitter runt omkring dig och fumlar med sina laptops och svär över att de inte får uppkoppling. Du tittar ut över scenen: chefsförhandlare, finansanalytiker, reklammän. Men det är inte du. Du är en nörd. De sitter i kavajer eller i skjortärmarna. Du har en lång rock på dig.

Då tar du fram din helt vanliga laptop. Men den har en hemlighet. Den har ett CB9-GP-EXT PCMCIA-kort i, med externt antennuttag. Med van hand plockar du fram en ANT-15OMNI-NF 15 dB förstärkningsantenn ur rocken. Den är 160 cm lång, därav rocken. Du kopplar in antennen och surfar på.

(Jag har inte provat de här grejorna, men det är lite lockande...)

Det finns kortare antenner också.






Bloggutmaning: Alla ska med

published Nov 02, 2005 12:45   by admin ( last modified Nov 02, 2005 12:45 )
Håkan Jacobsson har gjort en utmaning om alternativ och variation på sossarnas motto: Alla ska med. Så enkelt är det. Här är mina ödmjuka bidrag:

Alla ska med. Vare sig de vill eller inte.

Allt ska med. Du får igen en del i bidrag.

Alla ska leva likadant. Det är inte så enkelt att få till.

Man ska nog egentligen vänta på en inbjudan, skriva fem slogans och skicka de vidare till fem andra. Men jag orkade inte det. En blogg är ju ändå till för att vara ett spontant idéflöde, så det blir som det blir.

Uppdatering 2005-09-03:
Utmaningen kommer ursprungligen ifrån I Chydenius Fotspår.






Vad känslor är till för

published Nov 02, 2005 03:17   by admin ( last modified Nov 02, 2005 03:17 )
Psykologin utvecklas ju. För inte så länge sedan hade psykodynamiska teorier stort inflytande i Sverige (och kanske fortfarande har det). Sedan kom kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi. Nu har evolutionspsykologi kommit.

I kognitiv terapi ser man allt som tankar, en slags bottom-up approach. Känslor är konsekvenser av tankar och genom att ändra tankarna kan man också ändra känslorna. Jag tycker ganska bra om det sättet att se på hjärnan. Känns upplyst liksom.

Men i evolutionspsykologi ser man istället till helheten i form av beteenden. Man menar helt enkelt att vi människor har specialiserade beteenden och tillhörande hjärnmoduler som valts fram genom selektionstryck. Och det kanske inte heller är så fel tänkt. Människan har genom årtusenden ställts för olika situationer, och i dessa situationer så har vissa beteenden lett till genernas fortbestånd. Dessa beteenden har därför selekterats av evolutionen, och i dag är vi människor  omkringvankande aggregat av ett antal beteenden. Beteendena kan ligga slumrande, men väckas och börjar agera under rätt (eller fel) omständigheter.

En människas psykologi kan då sammanfattas i tre komponenter:

  • Evolverade beteenden
  • Sidoeffekter av dessa
  • Brus
Exempel på sidoeffekter är stressjukdomar som är en sidoeffekt av att ha fight -o-flight-beteenden som ska hjälpa oss att komma ur en farlig situation.
Exempel på brus är slumpmässiga variationer och prestanda i individen, som gör att vissa blir mano-depressiva t ex.

Leda Cosmides & John Tooby skriver i sitt paper Evolutionary Psychology and the Emotions om känslor. Och att känslor minsann inte är något irrationellt bagage, utan har en evolutionär funktion. Känslor koordinerar nämligen olika moduler.

Olika känslolägen lockar fram olika kombinationer av beteenden.

På ett sätt känns evolutionspsykologi som en tillbakagång till ett äldre synsätt än kognitiv terapi. I Les Rougon-Macquart skriver Emile Zola om "det ohyggliga släktarvet" som plötsligt får en familjemedlem att mörda.

Det kändes så mysigt med kognitiv terapi när allt var upplyst. Är vi tillbaka i spekulationer om vilande program som kan exekveras under vissa omständigheter? Jag tror det.

Det ena utesluter dock inte det andra. Vi är fria att gå på tvärs mot framselekterade beteenden om vi så vill, och med identifiering och nyinlärning justera.



Europa som svarte Petter?

published Nov 02, 2005 02:20   by admin ( last modified Nov 02, 2005 02:20 )
Kommer allt ont egentligen från Europa? Var utbildades Pol Pot? Var gick Marx och krossade gatlyktor?

Och framför allt: Var kommer den militanta islamismen ifrån? En del menar Europa.

Har vi (ja eller dom, di där kontinentalerna + engelsmännen) folkmordsmemer i kulturen?

Frågetecknen hopar sig.

?????????
(Hopade frågetecken)

Jag tror att jag hittade tankegången på dickerixon.com, men kommer inte åt sajten, kompletterar när jag kan.

Deppade vetenskapsmän
Sen har jag fått det där intrycket att riktigt duktiga vetenskapsmän som stannar i Europa deppar ihop, men om de flyttar till USA så blir de glada och frimodiga och går omkring i kortärmad skjorta i Kalifornien.

Europa kanske är Svarte Petter. Europa Brinner! Som Anders F Rönnblom skrev. I den gamla visan. Med samma namn.

Uppdatering 2005-11-03:
Texten som pekar ut Europa är skriven Av Francis Fukuyama, hittad via erixon.com, inte dickerixon.com, förty den sajten finns inte.

How to do nation building

published Nov 01, 2005 12:14   by admin ( last modified Nov 01, 2005 12:14 )
In the article Mayor of Ar Rutbah, James A Gavrilis describes a way of how to do peace keeping and nation building.

He summarises:

First, we lived modestly, and we did not occupy any private houses or regime buildings. We did not limit ourselves to certain functions or tasks, or fail to adjust to the realities on the ground such as stopping looting, providing electrical power, and other nation-building tasks. When nation-building became our mission, we performed without any hesitation. In addition, our immersion in the city fostered mutual understanding. Because we worked with and through Iraqis in all endeavors, they had a sense of ownership toward the new Ar Rutbah, and our success became their success. We behaved as if we were guests in their house. We treated them not as a defeated people, but as allies. Also, our forces ensured that political decisions were binding. Anyone that interfered with any part of government, public works, or a supply delivery was considered an enemy, just as if they had threatened security. In that environment, security and governance were intertwined at every level.

A new direction for the left?

published Nov 01, 2005 11:29   by admin ( last modified Nov 01, 2005 11:29 )
I did not do full justice to Peter Beinart's article in my previous entry. Peter Beinart argues mainly for liberals in the US to increase military spending and to embrace the "neocon" view of foreign policy, but to add proper nation building. Oliver Kamm seems to do the same thing in his upcoming book Anti-Totalitarianism: The Left-wing Case for a Neoconservative Foreign Policy, according to his blog. Kamm's focus is on Britain.

It is very heartening to see this attitude change in the left, because I believe and hope these two writers to just be the forerunners of a major shift in attitudes in the democratic left.

Because these are just the books. What is happening is that the blogs of the world are functioning as a distributed think tank. Old leftist ideas and above all leftist aestehics, are combined with a saner view on foreign policy issues and democracy abroad. Think tanks and other long range thinkers have a stronger impact on society than one may at first expect. The combined intellectual horse power of bloggers makes it likely that they will outperfom think tanks and also some researchers, over time, because of the higher intellectual metabolism possible on the Internet. Sometimes it seems that politicians take ideas of thin air. Well, the air is getting thicker.

When the U.S. Democrats saved Europe from Communism

published Nov 01, 2005 09:26   by admin ( last modified Nov 01, 2005 09:26 )
I just wrote about the state of European intellectuals in Europe in the late 1940s , but what happened at about the same time in the USA? Peter Beinart has written a very nice piece about that:

In 1946, Henry Wallace was the most popular Democratic politician in America. His supporters saw the communists as valuable allies in the struggle for the New Deal, in the struggle against fascism, and in the struggle for civil rights -- as they had been. The Wallace faction believed that liberalism's sole enemy was conservatism at home -- people who opposed the New Deal -- and fascists and imperialists abroad.

In January 1947, at the Willard Hotel, Arthur Schlesinger, Reinhold Niebuhr, Walter Reuther, and Eleanor Roosevelt created Americans for Democratic Action. Their argument was that, in fact, liberalism was something very different. They defined liberalism as a fight not only against the right but also against totalitarianism. In his 1949 book, The Vital Center, Arthur Schlesinger's fundamental argument was that communism, like fascism, was totalitarian. And that liberalism's enemy had to be not only the conservatives, but also totalitarianism -- the notion of a single force that would use the state to take total control over society and the lives of the individual.

That fight ended in 1948 when Harry Truman defeated Henry Wallace's third-party run for the presidency. And it allowed two things to happen. The first was that it created a liberal anti-communism. And that enabled some of the most remarkable things in American history: Truman's aid to Greece and Turkey that prevented those countries from falling to the communists; the Marshall Plan that rebuilt Western Europe at a time when France had four communists in its cabinet, including a communist minister of defense; the formation of NATO to bind America to Europe. It did great things in the world. And most of these things were opposed partially or wholly by the Republican Congress.

Beinart hopes for a re-alignment of the Democratic party along these values. And no, the U.S. did not manage to save all of Europe from communism. But a good part!

(Piece found via dickerixon.com)



Pinter and intellectuals of Europe

published Oct 30, 2005 12:18   by admin ( last modified Oct 30, 2005 12:18 )
(version 1.02, changes will come)

In 1949, the exiled German writer Klaus Mann, one of my favourite authors, wrote a piece on the state of the intellectuals in Europe after the second world war (I do not endorse the other contents of that site). In it, he describes how he criss-crosses Europe and meets intellectuals in varying states of despair, clinging ideologically  to communism, or fundamentalist catholicism, or some other extreme view. This is now more than fifty years ago, but the pattern remains.

That set me thinking, or rather it lent another piece to the puzzle I've had in my head for quite some time: Why do so many European intellectuals scorn liberalism, market economy, freedom of the individual? Why do they kiss up to any dictator in the world? I believe now I have an answer to that question. In order to discern a good intellectual from the apparently bad ones I am going to describe, I will describe the latter ones as being pre-liberal intellectuals. Since i am only going to write about them, you can safely assume that is what I mean even if I write just intellectual. For any US readers, let me point out that liberal in this context does not necessarily align with the usage of the word "liberal" in the US. Liberal here means open, tolerant, believing in rational reasoning and personal freedom for all.

The stage, and the stage machinery

In the bad old days, when the church ruled our minds, there was a discrepancy between the stage, and the stage machinery. The stage contained heaven and the saints and the angels and the clergy, and the stage machinery, the people and customs that actually produced something, on the other side. So stage here refers to the context that intellectuals had to work in, whether that be art, literature or something else. People accepted there were two worlds, and they were wholly separate. Any culture produced, in church or out of it, was controlled by the church and also by powerful rulers. So, what culture of any calibre people could consume was controlled. Some people felt very much at home on the stage. It gave attention to these pre-liberal intellectuals, and the elaborate stories about the human condition that were performed on the stage over hundreds of years, provided an ever richer foundation for new variations on it. You could not criticize that much the powers that be, so the culture became emotional and inward looking, dealing with psychological phenomena, although they probably weren't aware of this. They pondered the eternal questions of man, instead of taking care of the non-eternal ones and be done with it. Eternal questions are essentially harmless. Bondage was woven into the fabric of intellectual expression.

This presents a huge problem for any budding intellectual today. For just like a programmer, an intellectual is building on the work of others, and when the existing "class libraries" (to lend a term from computing) look the way they do, what is an intellectual to do? Start over?

Communism
When communism came, it took over the stage-stage machinery dichotomy. Pre-liberal intellectuals could easily be lured into this new world, because communism is totalitarian which means it has much greater power than ever the church, so the stage can be exquisitly tailored to the intellectuals wettest dreams, and the stage machinery so powerful that any connection with reality can be suppressed emphatically. Communism kept building on the old "class libraries".

With communism, a strong intellectual tradition started losing all connections with reality, but it remained powerful in the way it could emotionally reach out and touch people. It had a firm grasp on the psychology of the inner world, but none on reality, the outer world. Indeed it was designed with this result in mind. Also intellectuals in more democratic (or should I say liberal) countries in Europe fell under the sway of the stage - stage machinery construct, and communism. It gave them something they were yearning for - being elite (or 1337 in hacker's parlance). The people who rule media in Sweden today, largely reads as a who's who in revolutionary communism in the 60s and 70s (though age is now starting to take it's toll on them).

In his book Immortality, Milan Kundera writes about Homo Sentimentalis, European man, whose feelings are larger than life. The first example being Don Quixote, who professes his love for Dulcinea by doing somersaults in front of a bemused Sancho Panza. The manifestation of emotion is more important than the emotion itself, or it's motive. Europeans are people with emotions larger than life.

Fear of knowledge
Since the stage tradition deals with a world essentially separated from the real one, it seemed convenient to ditch empirical observation and logic. These methods of reaching the truth were seen as competitors to the intellectual's emotive imagery, recurring patterns and psychological drama. And they could be dangerous to the powers that be. By ditching them the pre-liberal intellectual has ever since needed to go deeper and deeper into a stranger and stranger world of subjective phenomena. He can't turn back, because embracing some of the liberal constructs demand significant cognitive work especially if you are going to play catch-up after your formative years. And how could you stay elite then? Nah, beter diss it from the beginning. Two concepts that seem especially difficult are the concept of the market, and the concept of personally held universal moral values. Both these concepts are underpinnings for a very dynamic and pluralistic world, a world that confuses the pre-liberal intellectual. Some years ago in Sweden a debate raged over a perceived divide between humanists (communists and socialists largely) and technocrats (anyone with a degree in anything empirical or logical). Interestingly enough, being humanist was defined as not being "tainted" by that other cold world.

To sum it up

The Swedish Academy, that awards the Nobel Prize in literature, is an elite if there ever was one.
An elite that has real influence over - nothing. They can only stay elite, they think, if they occasionally  take as a contradictory position as possible to liberal democracy. The Swedish Academy has no training in logic or empirical knowledge.  For then they can venture as far out into mysticism, as they whish.




Råd till bloggaren

published Oct 29, 2005 12:27   by admin ( last modified Oct 29, 2005 12:27 )
Nu har jag bloggat i två månader och två veckor typ, och en kompis till mig som bara bloggat i en månad ville ha lite råd. Han ville ha råd om hur man ökar sin trafik. Det har inte varit mitt primära mål, men jag har ju funderat på det. Så då berättade jag vad jag kommit fram till under min korta tid. Men han sa att han inte kunde hålla det i huvudet och att jag skulle skicka ett e-mail. Och då kan jag ju lika gärna blogga om det:

Hur blir man läst?
Man kan bli läst på tre sätt:
  • Inlägget blir länkat till
  • Man har en trogen läsarskara
  • Man får träff från en sökmotor, t ex google

Inlägget blir länkat till
Länkar driver trafik. Man bör anmäla sina postningar till intressant.se och till nyligen.se. I båda fallen kan detta automatiseras, om man har rätt bloggprogram, eller så får man hacka ihop det själv, eller anmäla sig manuellt (intressant.se, nyligen.se).

Men intressantare är kanske hur man blir länkad till av andra människor, bloggare och webbskribenter.

Och då tror jag att följande kriterier är viktiga

  • Originalmaterial
  • Angeläget ämne
  • Stilistisk kvalitet
  • Först på svenska

Originalmaterial
Orginalmaterial kan tillverkas på två sätt:

  • Man har gjort en egen empirisk observation om verkligheten.
  • Man har sammanställt material på ett sätt som ger en insikt som inte fanns förut

Egna empiriska observationer om verkligheten
Det kan vara lite svårt att göra egna empiriska observationer om verkligheten som bloggare. Man bör helst ha tillgång till ett labb eller ett eget opinionsinstitut för att kunna vara originalmaterial i det avseendet. "20% av alla svenskar hatar bio, tror jag" smäller ju inte så högt som om man har en undersökning som backar påståendet. På samma sätt kan ju påståendet "Armhävningar reducerar nattblindhet, är väl en hypotes värd att följa?" vara av begränsat intresse, om man inte själv har gjort experiment som påvisar detta. Istället får man nöja sig med att rapportera vad andra kommit fram till. Detta är en i och för sig rekorderlig verksamhet som jag själv ägnar mig åt mycket, men den ger inte länkar till bloggen, utan är mer en service för de som redan hittat den. Kort sagt egna empiriska observationer om verkligheten är en rätt stängd väg. Man kan dock kanske göra någon egen observation som kullkastar vad någon annan påstår, typ "Bosse Ringholm var inte alls i Kanada, jag såg honom i Tibet" eller något sådant.

Fast ögonvittnesskildringar och recensioner fungerar ju. Det är originalmaterial.

Som bloggare börjar man snart inse att det inte alltid finns så många originalkällor, och att mycket man läser bara är ekon av ett original. Inom vetenskap kan man se en bloggpostning om någon intressant forskningsdata, och sedan kan man se hur dessa data studsar omkring i blogosfären i någon vecka, för att sedan dyka upp i nyhetsmedia. Men det är samma källa till allihopa.



Sammanställa material på ett sätt som ger en insikt
Här har man de stora möjligheterna. Man kan rada upp ett antal fakta och sedan visa vad det leder till, på ett sätt som ingen annan har gjort. Man kan avslöja plagiat, visa att om parti X har ståndpunkt Y så bör de också stå för Z, för annars blir det fel. Det är viktigt att i sådana här blogginlägg inte vara för kortfattad, utan redovisa fakta ordentligt så det finns lite att "bita i" för läsaren. Bloggen TT-kritik jobbar mycket med att jämföra originaltexter och TT-översättningar vad gäller mellanösternbevakning till exempel.

Angeläget ämne
Olika ämnen är olika intressanta för läsare. Tillståndet hos europeiska intellektuella i Europa 1949 är av mindre intresse än till exempel anorexi, kan jag se i mina loggar. Det finns en amerikan som gjorde en infosajt om asbest på ren spekulation, för att kunna lägga google-annonser på den från advokatfirmor, som ville hantera skadeståndskrav från människor. Ett extremt exempel, men han fyllde faktiskt en informationsnisch.

Stilistisk kvalitet
Handlar om pedagogik, esprit och humor. Ett gott skämt som maktmissbruk.se är ju alltid kul.

Först på svenska
Man kan fungera som en service som kanaliserar framför allt t ex engelskspråkiga källor, och rapportera in dom, ofta källor med ett annat perspektiv än de svenskspråkiga. Dick Erixon  har många sådana postningar från USA.

Träff på sökmotor

Här är det en blandning av att blogga om något angeläget (som många söker om) och ovanligt. Och sedan av någon anledning bli högt rankad i sökresultaten av de texter som finns. Jag ser varje dag någon stackare som fått träff på min omvärldsbevakningssida, någon text som inte längre finns där, och som definitivt inte är skriven av mig.

A nice slashdot post on Science and the U.S.

published Oct 29, 2005 07:31   by admin ( last modified Oct 29, 2005 07:31 )
Can be found here.

A quote from it:

As a direct consequence of this robust amateurism, Americans have always tended to distrust the voice of authority when it conflicts with their own "instincts" and "common sense." People who think the authority of religion is why folks reject evolution or global warming, et cetera, are utterly misunderstanding Americans. These things are rejected not because Joe Sixpack trusts authority A (the pastor) over authority B (the professor), but because he trusts his own instincts more than either.

Now, it turns out neither evolution nor global warming are plain as the nose on your face obvious. (After all, even clever scientists took centuries to clue in to them.) It takes a fair amount of education and sifting of subtle data to really understand the arguments for and against, and to accept that these theories are much better explanations for the facts than anything else.

From slashdot.org web site.