Mer eller mindre genom en slump har Susan Mikkelsen och Peter Ertlxx vid Canadian University of Waterloo upptäckt att olika bakterier "andas" olika i närvaro av olika sockerarter och aminosyror. Man kan på så sätt snabbt detektera vilken typ av bakterie som finns närvarande, genom dess speciella andningssignatur.

Man kan också mäta effektiveten hos ett specifikt antibiotikum väldigt snabbt.

Pressrelease här.

Hittat via Medgadget.

Rudolph Rummel kritiserar hårt demokratiska partiet i USA för deras ryggradslösa hållning i Irakkriget. Och det gör han rätt i. Han visar också på en liknande inställning hos dem, under vietnamkriget.

That being said, I look on the Democrat Party with sadness. It used to be a great Party that steadfastly defended freedom in the face of attacks from the domestic socialist left and authoritarian right. And its vigorous anti-communist foreign policy helped defend free nations everywhere. The Marshall Plan and NATO that saved Europe, American rearmament, and the foreign policy of Containment that held Stalin in check were all conceived under the Democrats, as was the defense of South Korea against the North's invasion.

Och:

Beginning with Vietnam, however, the Democrat Party has been hijacked by its left wing. It was the Democrats that by their control of Congress and through their media organs ultimately forced the United States to, as one wit put it, snatch defeat from the jaws of victory. All American forces were not only withdrawn from defending the South, but soon thereafter Congress withdrew all the military aid on which South Vietnam, the anti-communist forces in Laos, and the anti-Khmer Rouge forces in Cambodia depended. The causation is direct and unambiguous.

Hittat via Spookhead.

Bloggarna i Kina verkar ta fart och ta för sig enligt artikel i New York Times (registrering krävs säkert, gå till bugmenot.com, för att slippa).

Man driver med de fem maskotarna till OS som ska ha hyllats i pressen. Bloggarna skriver istället att det är enkelt att göra en ful maskot, men svårt att göra det fem gånger i rad.

Och så står det om en tjej som webcammar och säger att hon är bäst! Det var väl en annan kinesisk tjej som gjorde det för några månader sedan? Eller det var nog bara bilder och text, och ingen webcam.

Ur Sydney Morning Herald:

The American Museum of Natural History is coy about its failure to find corporate money to mount the exhibition, which will tour the US before moving to London's Natural History Museum in 2009 to mark the bicentenary of Darwin's birth.

Steve Reichl, a press officer for the American museum, said a list of forthcoming exhibitions was sent to potential sponsors and none wanted to back the Darwin exhibition. He declined to reveal the companies approached.

A prominent Metropolitan Museum donor said: "You can understand why the Museum of Natural History might not want to admit such a thing.

"They are concerned about finding corporate funding for exhibitions in the future."

Hittat via John Hawks.

Bloggen nu uppmärksammade mig på att det finns ett skript på tyska Wikipedia där man kan se antal hopp mellan två uppslagsord. Jag får ofta tre hopp bara. Här några sökningar:

http://tools.wikimedia.de/sixdeg/index.jsp?from=secretary+problem&to=millet

http://tools.wikimedia.de/sixdeg/index.jsp?from=breathing&to=mortgage

http://tools.wikimedia.de/sixdeg/index.jsp?from=homeostasis&to=stasi

http://tools.wikimedia.de/sixdeg/index.jsp?from=Oscar+Wilde&to=penguin

Den här klarar den inte:

http://tools.wikimedia.de/sixdeg/index.jsp?from=printer&to=pinter

Men tvärtom går:

http://tools.wikimedia.de/sixdeg/index.jsp?from=pinter&to=printer

Och så vidare.

Den gamla coola BBC-serien Connections med James Burke gjorde ju sådana här hopp.

För några år sedan så gjorde jag ett svep över internet om olika sätt att äta på, och råkade på instincto. Instincto innebär att man äter vad man vill, när man vill, och att man slutar äta när man vill eller rättare sagt när man märker en smakföränding (taste change). Det kan vara ganska kul att läsa en instincto-ätares dagbok: "Såg körsbär, åt ett kilo till taste-change" eller något i den stilen. Instincto definierades av fransmannen Guy-Claude Burger.

Hursomhelst har nu en forskargrupp studerat Intuitive Eating, vilket verkar vara samma sak, fast liter mer vetenskapligt formulerat då, på något sätt. Scienceblog berättar om: Eat what you want, when you want, says new study.

Johan Ingerö gör en skarpsynt analys av hur valrörelsen 2006 kommer respektive skall bedrivas.

... i alla fall efter att man läst tingsnotariens blogg. Den är rolig.

Den inofficiella kinesiska nyhetsbyrån boxun.com påstår att många flera fall av fågelinfluensa finns. Här är deras tabell, översatt av sajten iflu.org. B-H betyder fågel till människa infektion. H-H betyder människa-människa.:

Province	Number Deaths	Number Infected	Number Quarantined	Number Disappeared	Mode of Transmission
Qinghai	143	131	961	13	B-H, H-H
Xinjiang	18	35	340	6	B-H, H-H
Inner Mongolia	28	9	149	2	B-H, H-H
Xichang	7	15	177	9	B-H, H-H
Sichuan	0	12	39	0	B-H
Hunan	8	4	17	0	B-H, H-H
Hubei	25	297	1,524	4	B-H, H-H
Guangdong	6	47	66	6	B-H
Fujian	2	13	9	11	B-H
Jiangxi	1	0	7	0	B-H
Zhejiang	0	0	13	0
Jiangsu	0	0	21	0
Hunan	0	0	57	0
Hebei	0	0	21	0
Liaoning	69	237	2,076	2	B-H, H-H
Jilin	0	19	30	0	B-H
Heilongjiang	0	23	9	0	B-H
Hainan	0	0	6	0
Yunnan	0	3	0	0	B-H
Gansu	1	0	7	0	B-H
Ningxia	0	3	0	0	B-H
Shaanxi	2	0	0	0	B-H
Shandong	0	0	4	0
Anhui	0	6	21	0	B-H

Vi vet ju inte om de här siffrorna stämmer. Men Kinas regering har tidigare varit långsamma med att publicera korrekt information. Och det var boxun.com som först berättade för omvärlden om SARS i Kina. En kinesisk variant av tabellen finns här.

Här vet jag själv knappt vad jag snackar om så det är lika bra att gå direkt till källan.  Man verkar ha hittat regioner i DNA där gener har repeterats, flippats och kopierats och allmänt hasplas omkring, och man tror att dessa regioner kan vara viktiga för skillnaden mellan människor. Många av dessa regioner är gamla. Man har tidigare trott att dessa områden mest har handlat om genetiska sjukdomar, men så verkar inte vara fallet. I fallet med kopierade gener, så har man ur evolutionär synvinkel "frigjort" den ena kopian att mutera, utan att behöva producera något vettigt på en gång.

I dagens nätupplaga av SvD kan man läsa om en enkät från partistyrelsens medlemmar i vänsterpartiet. Många tycker att Ohly ligger för långt till höger. Det är intressant att ta del av språkbruket, som handlar om relationer, och inte om fakta om verkligheten:

”Grupperingar som pinkar revir”,
”personstrider”
”ett oerhört förakt för svaghet”
"Alla misstror alla"
"Vi har ett för svagt och otydligt ledarskap som inte klivit fram"
”sluta backa, sluta skämmas”
”har en tendens att behandla mig som om jag vore lite dum”

Det roliga är inte så mycket att citaten är relations- och känslomässiga, vilket till viss del är ofrånkomligt i en sådan här enkät, utan det faktum att det inte går att skilja dem från vänsterns normala politik och retorik. Just ”sluta backa, sluta skämmas” är en höjdare, eftersom den kan användas för att förfäkta vilken politisk åsikt som helst.

Vänstern har alltid varit subjektiv, det är liksom dess livsblod. Direkt till känslan, utan att gå förbi verkligheten. Ja, eller man förbigår verkligheten så att säga :-)

"Vi tar dina pengar. Vi ger dig, relationer." skulle kunna vara ett evigt slagord för vänstern?

Recently I have noticed in my slashdot RSS feed, that there are ads interspersed with the news items. And while browsing slashdot, I noticed a banner ad from think geek inside a +5 posting.

Is slashdot going downhill? That is the only reason I can see for making the user interface experience worse. They will bring in more ad money short term, but not long term from this.

Den utmärkte journalisten Maciej Zaremba skriver en artikelserie i DN om arbetsmigrationen i EU, framför allt från öst till väst. I dagens artikel framgår det att byggnads har ljugit. Det görs en stor grej av detta i Zarembas artikel, och uppmärksammas också av ett antal bloggare.

Och visst är det bra att sådant här fusk uppmärksammas.

Men det svenska facket agerar faktiskt kortsiktigt helt rationellt. Det kommer inte att gå att vara en byggjobbare utan specialistkunskaper i Sverige i framtiden, och tro att man kommer att få en bra lön. Den typen av jobb är kört! Och facket är en intresseorganisation. Det innebär inte att de har rätt att ljuga, men räkna med att ändamålet helgar medlen, så en lagändring eller ett EU-utträde kan nog väntas om byggfacken får bestämma politiken i Sverige.

Det finns en lösning, och det är att man ändrar bidragssystemen, på ett sådant sätt att folk får ett tryck på sig att byta till mer kvalificerade jobb, men om de fortfarande vill vara kvar i sitt nuvarande jobb, ändå kan leva anständigt.

Med dagens bidragssystem så blir man bestraffad. Det är ofta ur ekonomisk synvinkel, speciellt om man också räknar in nedlagd tid, bättre att lyfta bidrag, än att ta ett dåligt betalt jobb.De typer av bidrag som fungerar för att undvika denna fälla beskrivs under namn som medborgarlön och negativ inkomstskatt. Vad de har gemensamt är att man kan jobba och tjäna pengar men ändå få bidrag av det allmänna. På så sätt lönar det sig alltid att jobba mer, att utveckla sig.

Medborgarlön är lite slösaktig, för den innebär att alla, rik som fattig, får ett grundbidrag av staten. Negativ inkomstskatt innebär att bidraget mjukt trappas av med ökad inkomst, men kräver en kontrollapparat likt den vi har idag.

The Economist has a good leader on the shady practices of the US administration, when it comes to treatment of suspects and prisoners.

The two chief problems with the policy are:

1. It sinks the US to a level of barbarism where it betrays it's great liberal heritage. As long as the Soviet communist bloc existed it was easy to take the higher moral ground, but once it fell the "We're not like them" motivation is gone. And sadly it means "we" are more like them than we should be. It also makes it harder to win over people.
2. Torture is notoriously (besides just being notorious) unreliable for getting correct information out. It is simply an instrument of terror, and if the US intends to use it a such, they should be forthright with it. Maybe they are. Are they themselves leaking the information on secret camps? If they intend to use torture as a deterrent that is what they ought to do. Scary.

En apparat för att odla fram stamceller, för i kroppen är en cell aldrig mer än 200 mikrometer från maten.

Tanken är att i perfusionsbioreaktorn kunna skapa miljöer för olika specialiseringar för stamcellerna.

Jag har ingen bild på dagens apparat, men jag kan tänka mig att den är fyrkantig med slangar och kanske några blinkande lampor.

Speciellt på höger hjärnhalva. Mer info här.

Lennart Regebros blogg uppmärksammade mig på följande intervju med Noam Chomsky. Chomsky har ju blivit utsedd till världens mest beundrade intellektuelle.

Följande passage är rätt talande:

Is there? It's clear, suddenly, that Chomsky's opinion can be as flaky as the next person's; he just states it more forcefully. I tell him that most people I know don't believe anything they read on the internet and he says, seemlessly, "you see, that's dangerous, too."

(min fetstil)
Dvs om man tror på det som står på Internet är man dum i huvet, om man inte gör det är man också dum i huvet. Endast Chomsky vet vad som är rätt, genom en intern geniprocess, bestående av 100% ren självkänsla.

Och om man följer Chomsky kan man själv också få 100% självkänsla, utan att anstränga sig, "something for nothing".

Elit utan att anstränga sig, tänka sig!

Vilket innebär att min analys Pinter and intellectuals of Europe är klockren om jag får säga det själv.

Det står mycket värre saker i den intervjun, om Srebrenica till exempel. Det frestar på att vara elit...

Chomsky kastar all form av kritiskt tänkande överbord för att kunna behålla sin elitplats. För honom, och framför allt för hans fanclub, är det ren, rå självkänsla som gäller. Och om verkligheten står i vägen för den, så får verkligheten vika. Nu är det så att verkligheten är det som finns kvar, även om man ignorerar den. Då finns bara våld, frustration och förstörelse kvar, dvs förstöra verkligheten. Jag önskar dem inte lycka till.

(Det här är ett vardagsbludderblogginlägg. Inga vetenskapliga referenser eller politiska slutsatser kommer att dras i det, om jag kan avhålla mig)

Ibland kan man läsa eller höra om människor som beskriver en specifik miljö, som är riktigt stressande. Det kan vara ett varuhus i reatider, en flygplats eller en bilkö. jag tror dock att jag har hittat något som slår dessa miljöer.

Återvinningscentralen
Återvinningscentralen en söndag är prövningarnas prövning. Vi kan ju börja med namnet: Återvinningscentralen. Inte att blanda ihop med återvinningsstationen eller miljöstationen.  Återvinningsstationen och miljöstationen är bara små perifera purgatorier, ibland knappt mer än några gröna igloos, jämfört med återvinningscentralen. Specifikt återvinningscentralen en söndag.

Det är inget fel på personalen, i alla fall inte de gånger jag varit där, utom möjligtvis den där snubben som kör runt en 5 tons hjullastare som om det vore en racerbil. Jag har dock inte sett honom köra på någon än, även om den uppsjö av containrar för alla upptänkliga typer av restprodukter som finns på återvinningscentralen säkert ger möjligheter att dölja detta.

Nä, det stora problemet en söndag är människorna som kommer dit, och hela systemet. Alla som kastar sopor på återvinningscentralen en söndag är sammanbitna. Jävligt sammanbitna. Smockan hänger i luften. Det finns för många bilar, och truckar, och tvättfirmepickups med släp, och hästsläp proppade med byggavfall. Det är fullt. Det går inte att komma in, bilar står i kö. Jag står i kö. Plötsligt blir vägen fri, men det finns inga platser. Jag inser att om jag kör lite till vänster så kan jag stå direkt där jag är och bilarna bakom kan köra förbi. Vad händer? Ljushuvudet bakom mig i en pickup med släp kör upp bredvid, stannar där och börjar lasta ur. Killar i arbetskläder. Nu ser det ut som att det är jag som hindrar alla. Jag tycker väldigt illa om att uppehålla folk, men jag biter ihop och lastar ur. Till slut kommer en kvinna fram till mig och säger "Du står i vägen för alla". Jag biter ihop och tänker svara "Det är inte jag som står i vägen, det är idioten där som körde upp bredvid mig och stängde vägen, och fick det att se ut som att det är jag som står i vägen." Men det står faktiskt sju bilar bakom mig, så jag kör fram bilen till en ny ledig plats som uppenbarat sig. Efter en del trixande. Jag har inte så bra spatial förmåga.

Spatial förmåga är nog undervärderat i vårt samhälle. För alla sammanbitna som fylkas på återvinningscentralen en söndag verkar vilja få utlopp för den. En vinande hjullastare. Brädor som slängs praktiskt taget över mig när jag står och ska lägga nåt i en container. Men killen som slänger har väl totalkoll får man hoppas. Med sin spatiala förmåga. En kille står och skottar jord i deponicontainern så det ryker om det när jag ska dumpa lite kläder.

Konstigaste container är just deponicontainern. Deponi innebär ju att de inte vet vad de ska göra med det, så de lägger det senare på marken och skottar jord över. I deponi skall läggas kläder, speglar och  jord. En kombination jag nog inte hade väntat mig. Lite voodoo-varning på det. Det innebär att vi inte bara har klädberg på grund av importkvoter på kinesiska kläder, utan när vi sedan väl använt dom så bygger vi berg av dom igen.

Wellpapp är en annan skum grej. Verkar skitgiftigt. Enda anledningen jag kan komma på att man måste lägga det för sig. Det verkar dock inte vara så giftigt som våra kläder, som ju deponeras.

Jag är rätt misstänksam mot det här med sopsortering. Jag tror att det måste gå att automatsortera mycket, så slapp alla medborgare stå och sortera. Men man tränar ju i alla fall sin spatiala förmåga.

Paradisgaraget
Det finns ett garage som heter så. Det ligger i Huddinge Centrum. Där ska jag lämna igen bilen. Och då ska ni veta att tilltron till min spatiala förmåga är vid detta laget inte stor. Jag har tidigare på dagen hämtat bilen där, från dess speciella parkeringsplats, och ska nu lämna igen den. I paradisgaraget. I Huddinge Centrum. Jag kommer elegant farande av Huddingevägen, sedermera in på Stationsvägen, och in garaget samma väg som jag kom.

Jag hittar inte parkeringsplatsen. Bilen har nämligen en speciell parkeringsplats. Till slut parkerar jag var som helst och ger mig ut för att hitta parkeringsplatsen till fots. Och visst finns den, längst ner i detta sexvåningsgarage. Glad i hågen går jag upp till bilen och ska köra ner. Det går inte. Jag hittar ingen väg. Jag kör fem varv runt i p-huset, provar alla kombinationer inklusive att åka upp någon våning och se om det finns någon hemlig väg ner till understa våningen uppifrån. Det gör det inte. Jag skulle vilja skriva att folk vinkade glatt när jag kom farande igen. Men det gjorde inte. De såg sammanbitna ut. Men som tur var var det inte samma trängsel i Paradisgaraget som på återvinningscentralen. Efter fem varv har jag läget klart: Det finns tre ramper som leder till det nedersta planet. Alla dessa ramper har förbjuden nedfart. Ett tag funderar jag på om man skulle ta och rejsa ner för en av dom riktigt fort så kanske ingen märker. Eller så kanske alla vet att "förbjuden nedfart" är något som man kan ignorera. Till slut ringer jag de som sköter bilen, och de de bedyrar att man köra bara rätt in i garaget till platsen. Inga ramper. De tror att jag är i fel garage. Vilket verkar osannolikt med tanke på att jag hittat p-platsen.

Men då slår det mig: Paradisgaraget är ett sådant där tredimensionellt pussel. Jag måste zooma ut och tänka i nya banor. Jag kör ur garaget och runt det. Där finns det en ingång till. Som jag inte körde ut genom. Den går rätt in på bottenvåningen. för det här är minsann ett sutteränggarage. Bara ovanligt stort. Jag kör in och parkerar. Bottenvåningen kan bara nås från ena sidan. Från andra sidan kör man in på våning 2, och kan nå ner till våning 1 och upp till våning 5. Men bottenvåningen kan bara nås från denna ingången. Däremot kan man från bottenvåningen nå de andra.

Och så anländer du till loungen på hotellet och får ingen signal för accesspunkten är för långt bort. Affärsmän sitter runt omkring dig och fumlar med sina laptops och svär över att de inte får uppkoppling. Du tittar ut över scenen: chefsförhandlare, finansanalytiker, reklammän. Men det är inte du. Du är en nörd. De sitter i kavajer eller i skjortärmarna. Du har en lång rock på dig.

Då tar du fram din helt vanliga laptop. Men den har en hemlighet. Den har ett CB9-GP-EXT PCMCIA-kort i, med externt antennuttag. Med van hand plockar du fram en ANT-15OMNI-NF 15 dB förstärkningsantenn ur rocken. Den är 160 cm lång, därav rocken. Du kopplar in antennen och surfar på.

(Jag har inte provat de här grejorna, men det är lite lockande...)

Det finns kortare antenner också.