Många klassiska musiker tar betablockerare för att spela bättre på konserter:

According to a 1987 study of the 51 largest orchestras in the U.S., over one in four classical musicians used beta-blockers. And 70 per cent of those using the drug got their prescription illicitly.

Man kan väl gissa att andelen inte gått ner sedan dess. Hur är det i Sverige?

Hittat via fark.

Istället för att lyssna på vad folk säger om framtiden, kan man ju titta på var de sätter sina pengar. Unibet har nu stoppat vadslagningen om vem som blir nästa utrikesminister i Sverige, efter det att oddsen svängt kraftig från Jämtin till Östros. Unibet gör bedömningen att det är insiderinformation.

Om de nu visar sig vara sant, är detta ett exempel på hur mycket nytta man har av marknader för att få ut information. För vadslagningen är en marknad.

I USA försökte en Pentagon starta en sådan här vadslagning för att få koll på bl a var terroristdåd skulle kunna tänkas hända, men projektet stängdes ner. Jag hade gärna velat se vilken information man hade fått ut från det!

"Research indicates that markets are extremely efficient, effective and timely aggregators of dispersed and even hidden information," said US Defence Department, defending the idea in a statement on Monday.

(Från BBC-artikeln 2003)

Jag har tidigare bloggat om detta. Nu tycks det finnas mer indikationer:

We have demonstrated that a loss of insulin in the brain triggers the onset of Alzheimer's, probably because as the brain loses insulin, the cells that require insulin to function and survive also eventually die. The consequences are increased oxidative stress, brain deterioration, loss of cognitive function, and a buildup of plaques and tangles in the brain � all hallmarks of Alzheimer's, says senior author Suzanne M. de la Monte, MD, MPH, a neuropathologist at Rhode Island Hospital and a professor of pathology and clinical neuroscience at Brown Medical School in Providence, RI.

Läs mer i Science blog.

Veckans bild berättar om två bloggar som bloggar på engelska, live, från Vitryssland just nu:

• br23.net
• Belarus elections

Hittade av Veckans bild via Tobias Ljungvalls blogg.

Det verkar som om en permanent demonstration bitit sig fast på oktobertorget, och Lukashenkos styrkor klarar inte av att ta bort den. Taktiken från regimen är att plocka demonstranter en och en när de är borta från torget, för att hindra saftiga bilder av en konfrontation. Bilar som kommer med förnödenheter kidnappas och körs iväg av polisen innan personerna i bilen ens hinner ur dörrarna.

New York Times rapporterar också i en tvåsidig artikel.

Vad kommer att hända nu? Jag kan tyvärr inte så mycket om situationen i Vitryssland men tillåt mig spekulera: Regimen har säkerligen resurser att spärra av torget helt, men de måste avhysa demonstranterna på ett sådant sätt så att det inte blir saftiga videobilder på avhysningen. Så de måste också kontrollera att det inte finns några videokameror inom "skotthåll". Demonstranterna kan använda mobiltelefoner för att koordinera, och kanske sätta upp en demonstration någon annan stans. Med tillräckligt många sådana ställen kan det bli svårt för regimen att processa information och fatta beslut. Oppositionens taktik måste vara att utnyttja sin distribuerade natur (burna av en idé snarare än av lojalitet och ordergång). Det är fantastiskt att se hur modern personlig teknik (mobiltelefoner, videokameror, persondatorer med Internet) gör det svårare för en totalitär regim, eftersom tekniken ger fantastiska möjligheter för koordination och dokumentation.

Dessutom är det min gissning att motdemonstranterna är intelligentare än regimens män, dvs de kan processa fler handlingsalternativ per tidsenhet. Problemet är koordinationen, samtidigt som regimens koordination faktiskt också är dess akilleshäl, eftersom den gör dem blyfotade.

Sofia Nerbrand har skrivit en alldeles utmärkt artikel om Islamismen, diktaturer och västerlandet. Eftersom hela artikeln är bra är det svårt att lägga ut bara ett litet citat, men det här tycker jag är coolt:

När jag kliver in i ambassadörens vardagsrum i den vackra sekelskiftesvillan är redan fjorton ambassadörer och chargés d’affaires bänkade i soffor i en halvcirkel: Iran, Irak, Syrien, Saudiarabien, Kuwait, Libanon, Marocko, Algeriet, Tunisien, Förenade Arabemiraten, Pakistan, Malaysia, Turkiet och Indonesien sitter alla där i mörk kostym. Formellt representerar de stater där det bor uppåt en miljard människor, även om de inte företräder dem i praktiken eftersom de flesta är diktaturer.

Så sant.
Följande är också bra:

Den västliga demokratin är ett ramverk som vi själva får fylla med sakligt och existentiellt innehåll. Detta innebär fantastiska möjligheter och kombinationer – men de liberala institutionerna och sekularism ger inte svaret på livets mening. Det är sådana här ”tunna identiteter” som utgör liberalismens akilleshäl: att den ger ett fritt liv, men inte svar på vad som är meningen med livet. Liberalismen kan därför upplevas som kall och principfast, som i denna Muhammedaffär.
    Religion och totalitära idéer har däremot den försåtliga styrkan att de erbjuder människor svar på existentiella frågor. I krislägen, när man känner sig hotad eller i underläge, är det lätt att göra dessa ”tjocka identiteter” till de mest centrala. Just då – nu – är det som viktigast att hålla fast vid det liberala samhällets grundläggande värden.

Children's hospital i Boston har en litet flashbaserat spel på sin webbsajt där man börjar med stamceller för att sedan differentiera dem. Man kan också se ett stamträd över vilka celler som differentieras och i vilka steg.

Spela här. Spelet är nog gjort för barn, för det är, typ, enkelt. Dessutom får man inte veta vad det är för coaxing agents man använder. Det finns förmodligen fler än de fem namnlösa, i glada färger, som ingår i spelet. Det står faktiskt i hjälpen till spelet att de fem färgerna är en förenkling.

Sammanfattning:
Delar av filmen är en bra parabel över Saddam Husseins Irak. Jag tror inte att de som gjort filmen, förstår det.

Nedan kommer nog en del spoilers att dyka upp. V för Vendetta utspelar sig i en nära framtid i England. England har blivit en diktatur som hatar homosexuella och muslimer. Media styrs av regeringen. Utegångsförbud råder efter dagsljuset. En hemlig polis finns som kan avlyssna allt. Brutala metoder används. Kort sagt en rätt bra beskrivning av någon kommunistdikatur. Eller Baathpartiets Irak. Fast den här utspelar sig då i England. Och regimen är inte kommunistisk. I centrum står en motståndsman, en halvmytologisk figur med läderlappestetik, som lutar sig mot historien om Guy Fawkes, mannen som försökte spränga det brittiska parlamentet.

En TV-man gör också motstånd mot ledarna. Han är homosexuell, och samlar på förbjudna saker. Han visar upp tre av dessa saker:

• En nidbild av drottningen
• En koran
• En affisch med texten "Coalition of the willing" med amerikanska och brittiska flaggan som bakgrund, och med ett hakkors i mitten.

...och just den här sista saken, gör att den här filmen kapsejsar fullständigt. Filmen protesterar mot ett krig, irakkriget, som har avsatt just en sådan otäck regim, som de skildrar i filmen! Men jag tror inte poletten någonsin trillade ner hos filmmakarna.
Senare i filmen förekommer också ett tunnelbanetåg med bomber i Londons tunnelbana. Som en symbol för frihet. Och sedan sprängs parlamentet. Också som en symbol för frihet. Någon djupare förklaring om vad som ska hända efter dessa sprängningar finns inte. Det är våld som uttryck för känslor. Starkast känslor vinner. Och i verkligheten då kommer fascismen eller kommunismen som ett brev på posten. Man offrar sin frihet för att få visa lite känslor.

Om bröderna Wachowski brydde sig om homosexuellas situation i världen, och förtryck av muslimer, kunde de gjort hundra andra filmer. Ingen av dem hade utspelat sig i England (även om Storbritannien förvisso haft särbehandling av homosexuella). Men då kan man invända, det är ju en tänkt framtidsvision och bara underhållning? Jo, men när det de skildrar finns i verkligheten idag på andra ställen, och de aktivt hintar att kriget mot Irak är fascistiskt, då hänger inte resonemangen ihop längre. Man bryr sig inte om förtryck utanför de engelsktalande länderna. De människorna är ingenting värda. Hade de inte visat upp hakkorsaffischen i filmen hade jag kunna köpa att den bara var förlagd i ett engelsktalande land för att filmen ska sälja bättre och att storyn är universell. Men nu så är det kört.

Och actionen? Pja, jag gillar ju normalt inte action flicks, gillar egentligen bara La Femme Nikita i den genren, så vida man inte kan räkna in Menace II Society och Medan vi faller som actionfilmer, men nä, den är nog ingen vidare bra actionfilm. Heller.

Uppdatering: En recension från Nerikes Allehanda är inte heller helt positiv.

Att jogga ensam har inte alls en lika bra effekt på hjärnan, i alla fall enligt studier på djur.

Det verkar alltså som att eventuella joggingturer bör utföras i glada vänners lag.

Nybildning av neuroner sker inte hos den ensamme motionären förrän efter mycket större doser motion, allt enligt BBC.

Saddam trodde aldrig att USA skulle anfalla, eftersom han hade mutat Frankrike och Ryssland:

...right up to the last moment the dictator did not expect America to attack, because of the faith he had in pressure from Russia and France in the UN Security Council. Mr Aziz told his interrogators that the two countries had received millions of dollars of trade and service contracts with Iraq, “with the implied understanding that their political posture ...would be pro-Iraqi”.

I nästa månad publiceras en tjock rapport om hur de irakiska ledarna tänkte före och under kriget. Läs mer i The Economist.

Nåväl, dessutom kan det inte ha varit så lätt att veta om Irak hade massförstörelsevapen eller inte, när folk nära makten i Irak själva trodde att man hade det, tydligen:

As for those weapons of mass destruction (WMD), it seems that some senior members of the ruling circle never stopped believing, even after the war, that Iraq had these, even though Saddam himself knew otherwise.

I dagens Aftonbladet kan man läsa om att två medarbetare tagit tjänstledigt från socialdemokraternas partihögkvarter.

Partikassör Tommy Ohlström intygar att de inte har haft något med förtalsmailen att göra. "Nej, definitivt inte", säger han. Jag är lite förvirrad över hur sossarnas strategi för val av talesman ser ut. Finns det någon skala på offringsbarhet? Typ, kungen Göra Persson ska inte uttala sig om sådant som sedan visar sig vara fel, Marita Ulvskog kan uttala sig fel, bara det känns rätt, eller borde varit som hon säger eller i någon mening är som hon säger men inte med just de fakta som finns just nu. Och efter dessa, var står t ex en partikassör på skalan?

Jag har inte sett någon antydan i pressen till hetsjakt på namngivna eller antydda personer på partihögkvarteret, så det är lätt att få intrycket att de som tagit tjänstledigt har haft något med kampanjen att göra. Eller att arbetsklimatet på deras arbetsplats är hemsk, men då ska sossarna ta tag i och erkänna det istället.

Jag tror att det är fler inblandade eftersom det pågått över fyra år, om man räknar in motsvarande kampanjer mot miljöpartiet och centern kristdemokraterna.

Det är för mycket "You can't handle the truth" just nu mot den svenska allmänheten.

Tydligen gjord av någon på Microsoft:

http://video.google.com/videoplay?docid=36099539665548298&q=microsoft+ipod

Det har varit mycket publicitet kring de syskonen från Turkiet som går omkring på alla fyra. John Hawks har skrivit ett utmärkt inlägg om det, och jämför med Floreshysterin:

Consider: a rare, unique, and strange discovery comes to light. Immediately many experts are skeptical, but it takes time for them to organize a response. In the interim, a few strong backers explain that unique evolutionary principles can explain the find, and some experts cautiously agree. Then, two things happen: first, there is a conflict between the Western backers of the find and a senior local scientist; second, a high-profile documentary appears in which the discoverers can take their case directly to the public.

It's an autocircus.

Hawks tar bl a upp det där med
att genmutationen som verkar finnas hos syskonen skulle vara en slags switch mellan två gångarter:

Cerebellar ataxia breaks a whole lot of things. It's like breaking the crankshaft -- the engine might run, but it is going to make a whole lot of noise, and the car isn't going to move. We may conclude that the crankshaft is necessary for the wheels to move. But does that mean that the crankshaft is the key component of the wheel? Clearly not.

The analogy between cars and organismal development is useful because both systems depend on hierarchical functions. Early things must all work right for later things to develop. When an upstream gene (or part) breaks, it doesn't mean that downstream things affected by the broken gene were caused by the broken gene.

...eller "Fort, ta mackan från farfar!".
Det har ju stått en del i den populärvetenskapliga pressen om att djur kan förlänga sina liv genom att äta en väldigt kalorisnål diet. John Hawks bloggar nu om ett paper om bananflugor, där det visa sig att det viktiga är hur mycket flugan ätit bara de två senaste dagarna innan den dör!

Dvs om man switchar in en fluga på kalorisnål diet så lever den lika länge som de som hållt på med det hela livet, och omvänt, ge en kalorisnål fluga mycket mat så börjar dess dödlighet matcha den som de har som ätit mycket hela tiden:

These investigators show that when flies fed a restricted diet are switched to a full diet, mortality soars to the level suffered by fully fed flies. Conversely, when the diet of fully fed Drosophila is restricted, mortality plunges within 2 days to the level enjoyed by flies that have experienced a lifelong restricted diet.

Mair et al. (2003)

Reflektion: Detta kan vara ett tecken på att kalorisnål diet minskar stressen på kroppen, och att stress är en starkt bidragande dödsorsak. En lägre ämnesomsättning ger en lägre andning, vilket för mig in på min sajt om andning. Koppling?

Det går ett rykte på webben om att NASA ska berätta om möjligt liv (eller något åt det hållet) på en presskonferens klockan 14.00 amerikansk östkusttid.

Här finns lite info:
http://www.nasawatch.com/archives/2006/03/will_there_be_a.html

Där länkas till denna server som inte svarar just nu:
http://cfn13.com/StoryHeadline.aspx?id=13873

Man får väl se vad det blir, om det blir något. Om de bara tänker tala om "möjligt liv" kan ju följande kommentar av Son of Thunder på fark passa bra:

[smart-looking guy in a suit walks up to the microphone]

"Ahem.

Thank you very much for coming, ladies and gentlemen. We at NASA think that there might possibly be life out there somewhere. Maybe in our solar system.

That is all. We'll keep looking. Thank you for your support."

Uppdatering: Det verkar handla om att man upptäckt flytande vatten på annan plats än jorden.
Uppdatering II: Drudge report har en press release, som tyder på att det är tecken på flytande vatten nära ytan på en himlakropp (Saturnus måne Enceladus), helt enkelt. Fark tog i lite där med "möjligt liv", bestämt. Om nu inte Drudge fått tag i en fejkad release. Fast det kan tydligen vara rätt stort ändå.
Uppdatering III: Det var vatten som sprutar ur en geyser på Enceladus menar NASA själva nu.

Det verkar ju inte bli någon "Om detta må ni berätta" om kommunismen. Då verkar det ju vara en bra idé att starta en privat insamling för att se till att en sådan "Om detta må ni berätta"-bok dyker upp i varje svenskt hushålls brevlåda.

Det går ju att räkna ut vad kostnaden skulle vara, det är tryck och bindning osv, och sedan posta det. Och så måste ju såklart materialet framställas: Bilder, berättelser, statistik, diagram. Jag tror att detta vore fullt möjligt att genomföra. Vad tycker ni?

Ana Maria Narti tar upp problemet:

I Sverige publicerade man för några år sedan den mycket värdefulla boken om förintelsen, Om detta må ni berätta, en bok som används i skolor och på många ställen för att stoppa återfödelsen av antisemitism och fascism. Varför får vi inte - vi som har levt under kommunistisk terror - samma möjlighet?

Hittat via Right Online.

Glukokortioider som bildas under stress, slår ut hjärnceller och förstör inlärningsförmåga. Men den vuxna hjärnan  kan också skapa nya neuroner

Elizabeth Goulds forskning på halvapor visar att stress, dominans och andra negativa upplevelser har en direkt fysisk påverkan på hjärnan (vi får förmoda även hos primaten människa). På ett sätt är det ju självklart: Allt kan inte var elektriska signaler som pilar omkring i en statisk hjärna. Mycket av inlärning och påverkan måste ge fysiska avtryck. Goulds forskning börjar visa på hur stor denna fysiska påverkan kan vara.

Följande citat säger väldigt mycket:

The structure of our brain, from the details of our dendrites to the density of our hippocampus, is incredibly influenced by our surroundings. Put a primate under stressful conditions, and its brain begins to starve. It stops creating new cells. The cells it already has retreat inwards. The mind is disfigured. The social implications of this research are staggering. If boring environments, stressful noises, and the primate’s particular slot in the dominance hierarchy all shape the architecture of the brain—and Gould’s team has shown that they do—then the playing field isn’t level. Poverty and stress aren’t just an idea: they are an anatomy.

Man får väl förmoda att positiva händelser också kan ge en skjuts till hjärnan!

Vi börjar med vad (s), eller åtminstone delar (s), antagit fel, för att på slutet gå över till Elitelistan.

Vad s antog fel:

Bloggar och Internet är ett bra ställe att sprida illvilliga rykten.
Man kan tro att ryktesspridning fungerar bra på Internet och i bloggosfären. Ryktesspridning fungerar dock bäst i en miljö där mottagaren inte själv har tillgång till information, som t ex i en kommunistisk diktatur. På Internet kan man jämföra och diskutera. Det går utmärkt att lägga ut rykten på Internet. Men de kommer inte så långt.

Varför det inte fungerar: Det går alltid för läsare att jämföra olika bloggar.

Det går att vara anonym på Internet
Det går alldeles utmärkt att vara anonym på Internet. Problemet är att ingen kommer att tro på vad du säger. Det gjorde ju Bard rätt genom att låta folk vara medlemmar i Elite under eget namn, så skvallret skulle bita, i och med att man kunde verifiera källan. Och det är inte ens helt enkelt att vara anonym, om man inte besitter de nödvändiga kunskaperna.

På Internet har man mer makt över andra människor än man har i verkliga världen
Vissa (s)-aktivister tycks tro att Internet ger dem mer makt över andra människor. Den internetuppkopplade datorn blir till ett hemligt vapen. Och det är den ju, om de andra kan läsa på Internet, men inte skriva. Men det kan de ju!
Svar: Nej, samma människor som finns ute i den verkliga världen finns också på Internet. Lagen om krafter och motkrafter gäller fortfarande

Det finns en dold värld av konspirationer hos de borgerliga, och de är onda monster under ytan
Detta är inte klockrent relaterat till Internet, men i och med att bloggosfären tillåter rationell analys så framstår paranoian så mycket tydligare. Detta är totalnojigt, men är uppenbart en definierande drivkraft hos förvånansvärt många socialdemokrater (att det är en drivkraft längre vänsterut är känt sedan länge). Det är rent ut sagt ett tecken på brist på verklighetskontakt. Se vidare denna blogg hos hitochdit.


Och nu över till Elitelistan:

Internet är ett bra ställe att ha små avgränsade kotterier på
För att citera New Yorks åklagare Elliot Spitzer:

Never write when you can talk. Never talk when you can nod. And never put anything in an e-mail.

En fras: Information wants to be free. Elite-listan innehöll av vad jag förstått en del elakt skvaller. Elakt skvaller är till för att försvaga offrets sociala position, reducera hennes sociala kapital, och ha tillgång till ett maktinstrument som kan användas mot henne om hon inte gör som man vill, alternativt få henne dra sig undan offentligheten och lämna plats.

Problemet för Elite-medlemmarna är att Mustafa Can gjorde det största skvallret.

Många av medlemmarna på Elite-listan förlitar sig nämligen på ett förtroendekapital hos allmänheten, för att kunna fortsätta sina karriärer. Detta förtroendekapital är nu kraftigt minskat. Enda chansen för dem är att gå ut och vara helt öppen med allt som sagts på listan, och motbevisa Can. De blev skvallrade på. Som sagt, information wants to be free.

Sammanfattning: Capote är en mycket bra film, med fantastiska skådespelarinsatser.

Capote handlar om några år i den amerikanske författaren Truman Capotes liv, närmare bestämt de år under vilka han skrev sin mest kända bok, In Cold Blood, som handlar om ett brutalt mord på en familj i en amerikansk småstad.

Capote är en film som liksom andra riktigt bra filmer, kan avnjutas på flera nivåer: Det finns ett fantastiskt skådespeleri, men filmen håller hela vägen ner till grundläggande frågeställningar om empati, moral, psykologi och framgång.

Truman Capote är en man som har en fantastisk förmåga att fånga och ge liv till andra människors tankar och relationer. Men denna förmåga har skulle man kunna säga ett pris. Han kan gå in med stor empati in i andra människor, men måste samtidigt distansera sig och sammanfatta det han upplever och fantiserar ihop. Han har själv formats av en dålig uppväxt. Hans värld blir en blandning av den enskilda människans inre värld, världen av band och relationer mellan människor och den yttre, fysiska världen, där det fysiska våldet förekommer. Hans värld blir både sann och osann. I slutänden är det för sin publik han skriver, och det är deras kulturella ramverk som bestämmer hur och vad han skriver.

För en av mördarna, Perry Smith, blir han en biktfader och vän, som matar honom när han vägrar äta, men som heller inte tvekar att hota och manipulera honom för at få ur honom det han vill ha.

Filmen sätter fingret på ett evigt problem för journalistisk skildring, hur subjektiv skall man vara? Mycket kritik av mediavänstern i Sverige och i USA har sin botten i en frustration över en ineffektiv och ibland farlig subjektivitet. Capote fixar så att avrättningarna skjuts upp, till polisens frustration, men avstår sedan cyniskt vid högsta domstolen, eftersom berättelsen han skriver värderas av honom själv som bokstavligen större än livet. Den bok under arbete som hade räddat mördarna från galgen vänder sig nu mot dem och kräver deras blod för att sluta cirkeln.

Capote är, för att använda en väldigt sliten klyscha, en film som ställer frågor, men inte ger några svar. Men det är helt OK, för den ställer rätt frågor, den ställer dem på ett balanserat sätt och den är ett ärligt och för den delen lyckat försök, att ge skrud till dessa frågor och kommunicera dem till oss biobesökare.

Och som sagt, skådespeleriet är fantastiskt, speciellt Philip Seymour Hoffmans Truman Capote, från hans giriga mun till hans tårfyllda ögon.

Bland annat USA, Storbritanien och Kanada utförde LSD-experiment på ovetande försökspersoner under 1950- och 1960-talen. Brittiska MI6 tänker nu betala skadestånd till de som de experimenterade på.

I USA skapades bl a en bordell enbart för att kunna experimentera med att ge LSD till ovetande personer. En bra översikt med länkar finns hos Mindhacks.

Engelska wikipedia har en artikel om omega-3-fetter, och i vilka livsmedel man kan få tag på dem. Fisk nämns som en bra källa, medan man menar att linfröolja inte är så bra; det är tveksamt om kroppen kan tillgodogöra sig omega-3 så bra därifrån.

En annan rik källa till omega-3 som nämns är chiafrön, som kan köpas här. Jag har inte hört talas om chiafrön förut. Enligt tyska wikipedia så har livsmedelsenheten i EU uttalat sig mot användning av chiafrön i livsmedel pga bristfälliga data. 

Chiafrön verkar intressant för de som inte äter fisk och vill ha en annan källa för omega-3. En annan omega-3-källa är perilla (shiso).

Uppdatering: Man kan beställa ett odlingskit för chia.

 

Bild: Nuytsia@Tas